En medeltidsmänniskas garderob såg inte ut som en nutida människas. Den speglade exempelvis mycket tydligare vilken samhällsklass man tillhörde.

Man bör också tänka på att kläderna inte såg likadana ut under hela medeltiden då det var en lång tidsperiod.

Huvudbonader

Fantasirikedomen gällande huvudbonader var stor under medeltiden.

Barett

Görs lämpligtvis av ylle eller sammet.

En barett är en baskerliknande huvudbonad som användes på medeltiden. Den bärs så att en del av det "överflödiga" tyget hänger ner på ena sida av huvudet, vilket ger den dess ganska karakteristiska utseende.

Coif

Ca 0,5 meter linne.

Coifen (uttalas "koaff") är ett plagg som ursprungligen användes av riddare för att skydda sitt hår från ringbrynjan. Det blev senare populärt även bland "vanligt folk" och bars ofta under en hatt.

En coif är ett mycket trevligt plagg vare sig det är en varm dag då den skyddar huvudet mot solen eller om det är en kall kväll då den istället värmer huvudet.

Struthätta

Upp till 1,5 meter ylle eller vadmal.

Struthätta är ett plagg som består av en hätta på huvudet med en strut bakåt ned längs ryggen. Hättan sitter sedan ihop med ett ok över axlarna. På så vis skyddar den både huvud, hals och axlar mot kyla och regn. Detta är bra inte minst med tanke på att kläderna ofta inte hade någon direkt krage.

Det finns några olika varianter för tillverkning av struthättor. Man kan också välja om man vill ha en rundad hätta, en struthätta eller en spetsig hätta.

Plagg på överkroppen

På överkroppen finns det mycket man kan bära, allt från en enkel tunika till en rustning. Man har ofta åt minstone två lager; en tunika eller skjorta innerst och en tunika, kjortel eller tabard överst. Många varianter är dock möjliga.

Pösskjorta

Ca 1,5 meter linne eller sidentyg.

En pösskjorta är i grund och botten en vanlig skjorta men med en översvallande mängd tyg i främst ärmar men ibland även på bröst och rygg. Detta gör att skjortan blir extra pösig. Detta plagg uppstod som många andra på medeltiden genom att man ville skryta med hur mycket tyg man hade råd att lägga på ett och samma plagg.

Tabard

Drygt 1 meter linne- eller ylletyg.

En tabard är ett enkelt klädesplagg som användes utanpå exempelvis en skjorta eller tunika. Det består bara av ett tygstycke med hål för huvudet som täcker kroppens fram och baksida. Vanligtivs är tabarden ungefär knälång.

Tabarden är i sin enklaste form kanske det medeltidsplagg som är lättast att tillverka.

Material

När det gäller att välja vilken typ av tyg man skall göra sina kläder av finns det grovt sett tre typer av tyg som är aktuella. Det ena är tyger av lin, det andra är olika former av ulltyger vilka båda används för de flesta plagg. För finare och dyrare plagg kan också siden användas.

För skor, mössor, dekoration eller förstärkning av kläder användes bland annat läder, skinn och mocka. Också päls användes för exempelvis dekoration men var dyrt.

De flesta typer av tyg gick att naturfärga med olika typer av växter. En färg som var billig och enkel att framställa blev också vanlig. Vanliga färger var gult, brunt, grönt och lila. Rött och blått var färger som var svåra att framställa och därför också eftertraktade.

Lin

Lin är en oljeväxt som används för att tillverka lintråd som sedan vävs till linnetyg.

Linne

Linnetyger är ganska tunna och lämpar sig bra för kläder man har närmast kroppen, exempelvis skjortor, underklänningar och byxor. Det är förhållandevis billigt och finns idag i många olika färger. Det är dock förhållandevis svårt att naturfärga varför det på medeltiden var vanligast med ofärgade (grå-beige) linnetyger.

Linnetyg är ganska vanligt, mycket tack och vare att det på senare tid blivit populärt för exempelvis gardiner. Tyg som är gjort på 100% linne kallas hellinne och det är sådant tyg som användes på medeltiden. Idag finns också så kallat halvlinne, tyg där linnet är blandat med andra material. Sådana är vanligtvis billigare men är som sagt inte lika tidsenligt. Vanligtvis ligger priserna på hellinne mellan 100 och 200 kronor och halvlinne ungefär hälften.

Då linne krymper upp till 10% vid första tvätten (dock inte följande tvättar) är det viktigt att man tvättar tyget innan man vare sig syr eller ens klipper i det för att undvika att kläderna krymper. Att tvätta tyget gör det dessutom mjukare.

Ull

Ull var basmaterialet för klädtillverkning under medeltiden. Man tillverkade allt från mycket tunna tyger till tjocka filtade tyger. Ull finns naturligt i de flesta nyanser mellan vitt och svart och dessutom brunt. Det är lätt att växtfärga.

Tyger gjorda av ull är svårt att tvätta och kräver ofta kemtvätt. Ofta räcker det dock med att hänga ut plagget för vädring för att röklukt och dyligt skall försvinna.

Ylle

Ylle kallas tyger vävda av ulltråd. De är vanligtvis ganska tjocka och varma men ändå relativt mjukta och följsamma. Ylletyg är vanligtvis tunnare än vadmal. Det gick på medeltiden att färga ylle i de flesta olika färger. Det hade alltså många goda egenskaper vilket gjorde att de användes till mycket; främst ytterplagg som tunikor, tabarder och vinterbyxor.

Vadmal

Vadmal är filtade tyger gjorda av ull. De är vanligtvis tjocka och skyddar mycket bra mot kyla, vind och regn. Dessa tyger användes därför ofta till ytterplagg som mantlar, hättor och liknande. Även om vadmal var vanligt på medeltiden är det idag olyckligtvis ganska dyrt.

Silke

Av silke görs sidentyg. Det är ett vackert och dyrbart tyg som under medeltiden användes till kläder av de som hade råd.

Om man önsker att sy sina egna medeltidskläder, vill jag rekomandera http://www.medeltidsmode.se/?p=webbshop&c=94 

Det är en jätte bra affär man kan shoppa online, dom har alt från tyg, mönster till smyckor :)

Jag tror nu att jag har klart att skrapat tillsammans en hel veckoplan.

Det var inte så lätt som jag trodde, men jag lyckades.

Jag vill börja och lista upp dom olika råvaror som dom anvendade sig av mest:

• Kål:  vitkål, rödkål och kålrot
• Andra grönsaker var: morrötter, bondbönor och andra bäljvekster, ramslök ,vitlök, betor, lök och rovor.
• Av frukt var det mest vanligst med äpplen, päron, blommor, körsbär.
• kött: Fläsk, lam/får, höns, gås, fågel och villt som eks vildsvin.
• Korn: Bovete, korn, råg, havre och vete ( vete var dyrt )
• Kryddor: Import: Kanel, kardemumma, ingefära, saffran, pappar, salt, socker, kanel
• Kryddor här hemma: Anis, vitlök, dragon, humle, krondill, ....
• Nötter: Hasselnötter hadde man i landet, men mandel kjöpte mann från import.
• Svamp: NEJ, det ansågs som nått farligt i början på medeltiden, men svamp kan man få jäst. Så det blev utviklat lite senare på medeltiden. och då var det en svärt viktig matvare.
• Fisk: det mest populäre: abbore, gädde, torsk, lax, sill, som båda torkat och saltat. Det beroende på mycke var i landet man bodde.
• Mejeri: Mjölk, smör, filmjölk ( surmjölk) och ost

När man tenker efter så var det ju inga tråkig mat. Man hadde ju många härliga råvaror. Men det var en stor skilnad på fattig och rik. Så denna veckan kommer jag att anvenda recept som var vanlig båda för dom fattiga och för dom rika. En liten mix ut av det hela faktisk.

Normalt så spiste man 2 -3 måltider om dagen. Prästar och andra kyrkliga personer spiste inte frukost, då dom ansåg att man inte skulle äta så tidlig på morgonen. Folk som hadde hårdt fysisk arbete åt faktisk också mellanmål. Middagen ble spist midt på dagen och när solen gikk ned spista man kvälls.

MIN VECKA

Min vecka vill bestå av frukost och middag, samt  dryck, innlägningar och bröd.

Som jag tidligare nevndte så skall vi gjöra istand till fest på Lördag och då blir det serverat många medeltidsrättar. Det krävs lite planlägging så jag har allereda startad :)

Till frukost den här veckan kommer att alla dagar bestå av en type gröt, bröd och fläsk ( untagen Fredag, då man inte äter kött då det är faste Fredag )

MIDDAGAR:

Måndag: Kålsoppa och bröd

Tisdag: Rotfruktgryta med Fläsk och bröd

Onsdag: Bondbönsoppa, ( om jag får tak på bondbönor ), Innlagd kål och rågbröd

Torsdag: Fläsk- Lägg/fötter och rotfrukter  med surkål och bröd

Fredag: Sill, gräddfil, färskost innlagt kål och bröd

Lördag:

F E S T

Dryck: Hemlagat Äppelmost

Löksoppa

Nygräddad rågbröd

Medeltidspaj

Viltsvin ( om jag får tag på det )

Hermannssås

Hemlagat ost

Surkål

Sill

Rotgrönsaker i flera varianter.

Medeltids bröllopskaka

Saffranspannkaka

fruktkompott

Rättorna vill bli kryddat med dom exklusiva kryddorna som var på den tiden

Ellers av drycker så var det vanlig med mjöd, tysk öl och franska viner.

Mjöd rekker jag inte att laga till, då det skall stå många mnd.

Men min mann sa att han skulle kolla opp lite, så kan det ju vara att vi kan sätta en sats iallafall....

God morron :)

Det var en spännanande dag i går. Vi var på Medeltids mat jakt i affärena. Då vi har tenkt oss att kjöra helt ut denna veckan som en medeltidsvecka innan mat.

I tidligare inlägg så forklarade jag lite om matvarorna som blev benyttad mest av, måltiderna och lite allment om mat.

Men nu tycker jag det är dags för nogra recept.

Men det skall jag tala om för er, det var svårt. det fanntes inte så mycke och nogot av det som var , hadde blivet moderniserat. Det vil si, eks et recept på rågbröd var med jäst. Hmmm.... Det fanntes inte jäst på den tiden, men jag lyckades då att finna nogra andra recept som var mer som originalen. Så i går satte jag en surdegs sats. Det anvende dom. Och jag bakade flatbröd. Det var från Norge, det receptet faktisk , jag satte igång en äppelmust. Den skall vara klar till Fredag, jag kokade fläsk i går... Ja, det blev mycke... Då målet med det hela är en "fest" på Lördag. Då vi har tenkt att faste på Fredagen, slik dom gjorde på den tiden.

På Lördagens fest skall vi servera hemgjord äppelmust, medeltids bröllopskaka, vi skall se om vi kan få tak på vildsvin eller så blir det lam osv osv.... Så det blir skoj tror jag.

Vel, nå ..... Frukost.

På medeltiden var det vanligst att äta gröt, bröd och fläsk.

Så frukosten i dag bestod av det, Kornmjölsgröt, flesk och flatbröd.

Här er receptet:

Kornmjölsgröt til 1 portion:

3 dl vann

1 dl kornmel

litt salt.

Kok opp vann og salt, ha i melet og rör om i noen minuter.

Server gjerne med litt melk till og noe sött som honning eller sylt.

Flatbröd, ca 10 stk

 

Ingredienser

 

5 dl kornmjöl

3 dl rågmjöl

4 dl mjölk eller vatten (ni kan också själva experimentera med vatten och mjölk blandningar)

1 tsk salt

1 msk anis eller kummin

 

 

Så här gör du:

 

Blanda ingredienserna (om du vill så kan du ersätta en del av korn- och/eller rågmjölet med vetemjöl) och kavla ut degen till tunna tefatsstora bröd.

Nagga bröden och grädda dem på en stekplåt (eller i en bakugn om du har tillgång till en).