detnordisekjokken

Direktlänk till inlägg 23 juli 2013

Nordiska kändisar i medeltiden

Av L S - 23 juli 2013 10:47



Drottning Margareta

 - kvinnan bakom Kalmarunionen


Margareta föddes i mars 1353. Redan som litet barn var Margareta en betydelsefull bricka i det storpolitiska spelet i Norden. Som dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag (d. 1375) och Helvig af Slesvig (d. 1374) föddes hon till att styra. Som sexåring gjorde hon sin politiska debut när hon år 1359 förlovades med den svenske kungen Magnus Erikssons (d. 1374) son Håkan Magnusson (d. 1380). Medan gästerna firade fick barnet Margareta gå och lägga sig. Få av dem som var med på festen kunde väl ana att den lilla flickan 38 år senare skulle vara kvinnan bakom den så kallade Kalmarunionen – Nordens genom tiderna största unionsprojekt.

Margareta vigdes den 9 april 1363 – hon var då 10 år gammal – med sin Håkan, som då var 22 år, vid en pampig ceremoni i Köpenhamn. Hon var fortfarande ett barn och omyndig. Maken däremot svingade både en, två och flera bägare vin under festkvällarna. Man firade ofta i flera dagar i sträck.


Som gift kom hon att bosätta sig på fästningen Akershus i Norge. Trots att hon var prinsessa var livet långt ifrån kungligt. I mitten av oktober 1370 skriver hon till sin make, som ofta var bortrest:


”Ni skall veta, min käre herre, att jag och mina tjänare lider stor nöd på mat och dryck, så varken de eller jag får vad vi behöver. Och därför beder vi Er, min käre herre, att Ni finner en utväg så att detta kan åtgärdas, så att inte de, som är hos mig, skall skiljas från mig för hungerns skull.”


Hon var då 17 år gammal och gravid. Men det var inte barnet i magen och den stundande förlossningen som oroade henne. Hon var rädd att tjänstefolket skulle överge henne på grund av den nöd som rådde.



Kortlivad familjelycka


Förlossningen gick dock bra, i december 1370 födde hon en son, Olof. Precis när allt såg bra ut – en tronarvinge och mat på slotten – började det knaka oroväckande i lyckohjulet. Först gick maken bort, han dog 1380. Och 17 år gammal dog sonen Olof efter en resa i Skåne – han insjuknade hastigt och avled på Falsterbohus 1387. Drottningen som var änka stod nu även utan en prins. Vem skulle nu styra och råda och bli arvtagare?


Den frågan blev av största vikt ett år senare. Sverige saknade kung och ville gå i union med riket Danmark-Norge. I mars månad 1388 valde det svenska riksrådet Margareta till ”Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde”, som det står i dokumentet. Margareta tituleras både fru och husbonde. Det gjorde henne till ett slags medeltida hen med rätt att styra som både kung och drottning.


Margaretas adoptivson Erik av Pommern blir kung av Nordens riken

   

Samma år som hon utsågs till Sveriges fru och rätta husbonde adopterade hon sin systerdotterson Erik av Pommern (1382-1459). Han hyllades som kung i Norge år 1392 och fyra år senare utsågs han även till kung över Danmark och Sverige. Bara 14 år gammal kröntes han den 17 juni 1397 som kung av Danmark och Sverige. Kröningen ägde rum i Kalmar och det politiska samgåendet som blev resultatet kallas därför Kalmarunionen.


Kalmarunionen - ett misslyckat försök att skapa politisk stabilitet i Norden


Kalmarunionen var en sammanslagning av tre riken i en personalunion med huvudsätet i Köpenhamn. Genom en unionen hoppades man kunna stabilisera det politiska förhållandet i och mellan länderna i Norden och samtidigt få ett starkt gemensamt försvar utåt. Men unionstiden kom istället att präglas av politiskt kaos. Grovt förenklat gällde att Danmark försökte leda och styra unionen medan svenskarna hellre ville vara självständiga och slippa lyda under utländskt styre. Formellt sett var Sverige i union med Danmark ända fram till att Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523. Men i praktiken hade Sverige då redan lämnat unionen. Drottning Margareta lämnade nämligen efter sig ett konfliktfyllt unionsarv. Erik av Pommern hade stora svårigheter att hålla samman sitt unionsrike.


Kalmarunionen jämfört med dagens EU-projekt


Det går att se en parallell till Europeiska kommissionen och de andra styrande organen i Bryssel och deras förhållande till EU:s olika medlemsstater. Precis som med EU var syftet med Kalmarunionen att säkra freden mellan medlemsländerna och främja en integrering. Det fungerade inte med Kalmarunionen på grund av brist på intressegemenskap i exempelvis ekonomiska och utrikespolitiska frågor. En annan splittrande faktor var de ständiga konflikterna mellan en stark kungamakt och svensk aristokrati. Krisen inom Kalmarunionen gav upphov till antidanska stämningar i Sverige, ja, rentav ett danskhat som tog sig våldsamma uttryck.


Margareta dör i pesten


Margareta fick dock andra saker att tänka på än politik och union. Hon bad till Gud. I kojen på sitt skepp som låg för ankar vid staden Flensburg gick Nordens mäktigaste kvinna en utdragen och plågsam död till mötes. Margareta dog i pesten den 28 oktober 1412.






Sankt Olof

Nordens första helgon

 

I hela Skandinavien, England, Skottland, Irland och ända ner till Spanien, var Sankt Olof-kulten utbredd från medeltiden och framåt. Otaliga är de platser som är helgade åt Sankt Olof.


Son till norsk småkung


År 995 föddes Olav II Haraldsson, son till Harald Grenske som var en norsk småkung. En småkung var kung över ett mindre landområde, som en hövding kan man säga. Under vikingatiden fanns det ganska många småkungar i Norge. I sina unga år stred Olav som viking, både i England och Normandie beläget i nuvarande norra Frankrike.


Olav blev kristnad


Det var under sin tid som resande viking som Olav enligt legenderna blev kristnad. Enligt en legend lät han döpa sig i staden Rouen i Normandie, medan en annan legend påstår att han döptes av den norska kungen Olav Tryggvason. (Olav Tryggvason blev kung i Norge år 995 och dog år 1000.)


Olika legender och ursprungsberättelser


Det finns alltså en del olika versioner av legenden om Olav. Några exempel på legender är Olavssagan som troligtvis skrevs redan på 1200-talet, Ribelegenden och Snorre Sturlassons version; Stora Olavssaga, i krönikan Heimskringla. Heimskringla är Snorre Sturlassons berättelse om de norska kungarnas historia från urminnes tider fram till 1100-talet.


Hyllad som kung vid återvändandet


Som 20-åring återvände Olav till Norge där han hyllades som kung. Som kung strävade Olav efter att kristna den norska befolkningen. Han försökte också ena de olika fylkena (länen) och dess stormän så att Norge skulle stå stark som stat. Det lyckades han inte riktigt med. Det var först när hans son, Magnus I, blev kung 1035 som Norge blev mer eller mindre enat som ett rike.


Maktspel om Norge


Om stormännen och småkungarna kunnat enas så skulle Knut den store, som var kung över Danmark och England, haft svårare att ta herraväldet över Norge.



Människor från hela Norden vallfärdade till hans grav i Nidaros, d.v.s Trondheim. Den väldiga Nidarosdomen byggdes ovanpå hans grav.


För att stå emot Knut den store så gifte sig Olav med den svenske kungen Anud Jakobs syster, Astrid. Men Knut den store och hans män var starkare än Olav och Anud Jakobs män tillsammans.


Slaget vid Helgeå 1026


Enligt en isländsk saga lär det ha stått ett slag vid Helgeå 1026 där Knut besegrade Olav som tvingades fly till sin svåger Jaroslav i Ryssland. I Ryssland ska Olav, enligt Ribelegenden, fått en vision där han såg Kristus med korset, törnekronan och blödande sår. Kristus ska då ha uppmanat Olav att återvända till Norge, vilket han gjorde.


Olav stupar vid försöket att återta Norge


Då han försökte återta kungamakten i Norge stupade Olav den 29 juli 1030 i Stiklestad socken i Trøndelag. Trøndelag är en landsdel i mellersta Norge. Olav lär även ha fått visioner om sin egen död före slaget.


Vallfärdande till Olavs grav


En kort tid efter sin död fick Olav helgonrykte. Människor från hela Norden vallfärdade till hans grav i Nidaros (Trondheim). Den väldiga Nidarosdomen byggdes ovanpå hans grav.


Norges nationalhelgon


Norrmännen fortsatte att se Olav som Norges rättmätige kung, den regerande kungen betraktades endast som hans vasall. ( En vasall är en person som fått ett större landområde som förmån i utbyte mot trohetsed till givaren.) Så betraktar norrmännen Olav än idag! Han är Norges nationalhelgon.


Sankt Olof i Skåne


I sydösta Skåne ligger byn Sankt Olof med Sankt Olofs kyrka som började byggas redan under tidig medeltid. Kyrkan lär var byggd med pengar som skänkts till Sankt Olofs källa. Källan ligger c:a 200 meter från kyrkan.


Helgonaltare


I kyrkan har pilgrimer ristat runor och bomärken som tack för de under Sankt Olof uträttat. Det finns flera helgonaltare i Sankt Olofs kyrka, bland annat Maria- och Annaaltare.


Tyvärr finns inte Sankt Olofs eget altare kvar, det försvann någon gång på 1600-talet då den nya protestantiska läran gjorde att många av de katolska föremålen plockades bort från alla kyrkor.

 Däremot finns det en bild av helgonet Sankt Olof i kyrkan där han är utrustad med en silveryxa. Ännu in på 1900-talet ansågs silveryxan ha magiska krafter.

 

Kung Birger

Nyköpings gästabud


År 1317 inträffade en blodig händelse som skrivit in sig i historieböckerna som Nyköpings gästabud. Det dramatiska gästabudet innebar slutet på en lång och bitter maktkamp som pågått i många år mellan kung Birger Magnusson och hans båda bröder tillika politiska rivaler hertig Erik och hertig Valdemar. På natten efter kalaset stod Birger som ensam herre på täppan...om än tillfälligt.





I december månad – man vet inte exakt när – bjöd kung Birger sina två bröder på fest på Nyköpingshus. Under festkvällen skänkte han bröderna rikligt med både vin och mat. Druckna fick sedan Erik och Valdemar se hur en trevlig kväll omvandlades till ren mardröm. Birger stormade in i deras nattkvarter och fängslade bröderna. Han låste in dem i ett torn. Innan han tog dem till fånga lär han ha sagt ”minns ni Håtunaleken?”, ord som sedan blivit berömda. Traditionen berättar även att Birger kastade nyckeln i vattnet och lät bröderna svälta och törsta till döds. Säkert är dock att hertigarna Birger och Valdemar mördades omkring nyåret 1317 och att kung Birger var hjärnan bakom dådet. Men vad handlade det om? Varför mördade Birger sina bröder?


Den ”Håtunalek” (”lek” = händelse) som Birger påminde bröderna om handlade om en tilldragelse på en kunglig storgård vid namn Håtuna som låg vid Mälaren. Där ägde en händelse rum år 1306 som kung Birger aldrig glömde. Hertigarna Erik och Valdemar anlände den 29 september från en bröllopsfest i Bjälbo till brodern Birger på dennes gård Håtuna. Birger var sedan 1290 kung i landet. Bröderna festade gott och länge – men gästabudet slutade med att hertigarna lät fängsla den kungliga brodern och drottning Ingeborg. Birger frisläpptes först när han lovat att dela makten med sina bröder och avstå största delen av Sverige. Elva år senare var det Birgers tur att ge igen, vilket han som sagt gjorde – med råge.


Bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Allt sedan Birger tog över efter fadern Magnus Ladulås (d. 1290) och Erik och Valdemar utsågs till hertigar hade de stridit inbördes. Det gick så långt att hertigarna Erik och Valdemar hämtade stöd hos den norske kungen Håkon Magnusson, som även var Eriks svärfar. Konflikten kom och gick i vågor.

År 1304 såg Birger till att bröderna skrev på ett dokument som förbjöd dem att bedriva egen utrikespolitik. Birger ville vara kung själv. Han litade inte på sina bröder och förbjöd dem att vistas vid hovet utan att först ha fått kunglig kallelse att infinna sig.


Och så kom den ödesdigra festen på gården Håtuna i Uppland vid Mälaren den 29 september 1306. Den gav värden kung Birger med drottning och gästerna en dålig smak i munnen efteråt. Efter att man ute i stugorna fått höra talas om dramatiken i Håtuna fanns det säkert en och annan som lät tankarna gå till Bibelns berättelser om osämjan mellan Kain och Abel, som slutade med att Kain blev en brodersmördare.


Kanske tänkte Birger själv på Bibelns berättelser om brödrafejder under sin tid i fängelse på Nyköpingshus. Han och drottningen satt fängslade i två år. År 1308 ingicks ett avtal mellan hertig Erik och Birger, som innebar att kungen släpptes mot en lösensumma. Samma år ingicks ett trekungaförbund mellan den danska kungen Erik Menved, den norske kungen Håkon och svenske kungen Birger mot de två bångstyriga hertigarna, som gjorde uppror. Trupper drog in i Västergötland och kriget var ett faktum.


           


De tre bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Efter att hertigarna Valdemar och Erik hade dött i fängelsehålorna gjorde deras anhängare uppror och avsatte Birger från tronen.



Även om ett fredsfördrag ingåtts i Oslo 1310 fanns fortfarande många knutar att lösa upp i det tillstånd av kramp som tycktes råda inom storpolitiken. Mycket stod på spel men med tanke på utgångsläget – krig mellan de nordiska länderna, inbördeskrig i Sverige och kungliga familjen i upplösning – fanns det inget att förlora. De stridförande parterna måste sätta sig ned och reda ut problemen. Det skulle de nordtyska furstarna, som bjudits in som medlare, och det nordiska ridderskapet garantera. En uppgörelse kom till stånd i Helsingborg 1310. Birger erkändes som kung men fick bara styra över norra och östra Sverige, inklusive Gotland. Hertig Erik styrde landet i praktiken.


Det politiska nederlaget låg och gnagde hos en missnöjd och bitter kung Birger. Till slut bestämde han sig för att hämnas och återta makten ensam, vilket han gjorde vid Nyköpings gästabud 1317. Men brödramorden hade ett pris. Resultatet av den blodiga festen hos Birger på Nyköpingshus blev inbördeskrig. Det kriget vann de båda hertigarnas anhängare. Kung Birger tvingades att lämna landet och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen i Stockholm 1320. Makten låg nu i händerna på en förmyndarregering i väntan på att hertig Eriks son skulle bli gammal nog att ta över tronen. År 1331 blev pojken myndig och började sitt styre som kung. Han hette Magnus Eriksson och hade en minst sagt knepig familjehistoria som son till en mördad hertig och brorson till en kunglig mördare.


Heliga Birgitta

tuff kvinna som blev heligt språkrör


Att hitta en historisk hjälte är inte lätt. Inte för att det saknas hjältar utan för att man ska välja en av dem. Som kvinna, i en roll som fortfarande domineras av män, ter det sig naturligt att ha starka kvinnor som förebilder.


Jag har fastnat för Birgitta Birgersdotter som föddes 1303. Mer känd är hon som Heliga Birgitta, Sveriges enda helgon. Även om Birgitta kom från de övre klasserna, hennes mamma var släkt med kungafamiljen och pappan var lagman i Uppland och medlem av kungens råd, fick hon kämpa för sig och sin sak. Detta i en tid då det inte var självklart att kvinnor skulle vara framträdande och ta plats. Levnadsödet för denna kvinna är fascinerande och hennes minne lever i allra högsta grad så här nästan 700 år efter hennes födelse. Nästa år firas högtidligt Birgittajubileet inte bara i Östergötland utan också runt om i Europa.


Birgitta var bara elva år när hennes mamma avled. Följden blev att Birgitta kom att bo hos sin moster på Aspanäs i Östergötland. Redan som 13-åring giftes hon bort med lagman Ulf Gudmarsson på Ulvåsa gård. Tillsammans fick de fyra döttrar och fyra söner. Två av barnen dog i väldigt unga år.


Utöver sin familj ska Birgitta ha ägnat tid åt att ta hand om och hjälpa kvinnor som hamnat utanför samhället, på den tiden ofta kvinnor som var ogifta och hade barn.


Religionen utgjorde alltid en central del i Birgittas liv, även under hennes barndom. Efter en pilgrimsresa ute i Europa blev maken Ulf sjuk och dog 1344 (eller 1346) i Alvastra kloster söder om Vadstena. Det kan sägas vara startpunkten på Birgittas nya liv, ett liv som helt och hållet skulle ägnas åt att vara ”Kristi språkrör”. Efter makens död stannade Birgitta till en början kvar i Alvastra. Där mottog hon cirka 1345 i en uppenbarelse ordensreglerna för den orden som hon planerade.


Klostret som Birgitta grundade i Vadstena donerades till henne av kung Magnus Eriksson och drottning Blanka. Det spännande i denna del var att det skulle vara ett kloster för både nunnor och munkar. Denna ordning fanns visserligen på några andra håll ute i Europa men då var det en man som styrde över klostret. Birgittas kloster skulle ledas av en kvinna. Ordningen med en abbedissa var en nyordning som många munkar och präster hade svårt att förlika sig med.


Sorgligt nog finns ju tyvärr samma inställning nu över 650 år senare hos vissa i Sverige. Här har vi mycket att lära av Birgittas envishet och tro för att ändra diskriminerande inställningar och attityder hos människor.


År 1349 begav sig Birgitta till Rom för att få sin ordensregel godkänd. Efter drygt tjugo år, 1370, stadfäste påven Urban V hennes orden. Med sig till Rom hade hon en liten skandinavisk koloni, bland annat dottern Katarina. I Rom fick hon genom sin ställning snabbt inflytelserika vänner. Birgitta besökte dagligen kyrkorna och mycket tid ägnades åt bön och andakt i ett hushåll som levde i en klosterlik kommunitet.


Rom blev, med avbrott för en tid i Neapel och för en pilgrimsresa till det heliga landet, Birgittas hem till hennes död 1373. I Betlehem hade hon sin kanske mest kända uppenbarelse. Den där Jungfrun berättar om Kristi födelse.


Heliga Birgitta var utan tvekan en av de första nordiska kvinnorna att verkligen göra avtryck i historieböckerna. Och då inte bara i Sverige och Norden utan också runt om i Europa. Efter sig har hon lämnat mellan 600 och 700 så kallade himmelska uppenbarelser. Birgittas syner och budskap översattes till latin och spreds över hela Europa.


Det är dock inte bara hennes uppenbarelser och budskap som lämnat avtryck. 1348 ingrep hon och försökte medla fred mellan England och Frankrike. Hon var med och lade upp program för påvens återkomst till Rom från Avignon.


I Sverige fanns hon med i kretsarna, bland annat som rådgivare, till Magnus Eriksson och Blanka.


Med moderna ord skulle Heliga Birgitta kunna beskrivas som en ”hårding” eller ”tuffing”. Att hon vågade ta för sig i en tid då det inte var självklart tycker jag är något som ska hedras.



Detta var bara nogra av dom mest betydlighetsfulle menneskene på medeltiden.

Det var jätte många andra som tillexempel Bo Jonsson Grip - medeltidens multimiljardär. Men det får rekka..... hihi.... Historie är skoj tycker jag och man kan få en lidt mer forståelse och onnblikk när man läser hur och vem dom var på den tiden

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av L S - 1 december 2013 08:49

      En riktig fin 1 advent folkens!   Det er Söndag morgen, litt kaldt ute, men hva gjör vel det :-) Jeg sitter inne i varmen med en god kopp kaffe og har rundstykker i ovnen, som jeg skal kose meg med til frokost. Kanskje jeg skulle ko...

Av L S - 6 november 2013 04:58

    Dette blogg innlegget handler ikke om mat denne gangen. Det handler om meg som person og medborger. Men jeg vil si en ting först. Jeg er ikke rasist. Sånn att det er oppklart fra förste stund.   Jeg synes det er litt skremmende faktisk...

Av L S - 11 oktober 2013 05:55


    God Fredag alle....   Denne uken har bare seilt forbi... Og plutselig har det blitt Fredag... IiiHhhaa.... Dette blir en spennende dag faktisk.... Jeg slutter tidlig på jobb, og etter et så reiser jeg til byen for å fikse ytt I.D med r...

Av L S - 9 oktober 2013 04:52

God morgen!   jeg har ikke blogget så masse den siste tiden, det har liksom ikke värt tid for det..... eller om det har värt tid så har jeg liksom ikke visst hva jeg skal blogge om på en måte. Mange ting har hendt den siste tiden. Og jaaaaa, ti...

Av L S - 22 september 2013 07:30


    Denne oppskriften har jeg snott fra den nye kokeboken jeg fikk i bursdagsgave Manneströms husmannskost. Om man önsker å vite mer / Läre seg mer om Svensk husmannskost er denne boken perfekt. Er du Svensk vet du veldig godt hvem Leif Mann...

Presentation


Det Nordiske Kjökken

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<<
Juli 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

BMI Kalkulator


Skapa flashcards