Matlagning

All medeltida matlagning skedde med hjälp av eld, (spisar blev inte vanliga förrän på 1800-talet) och alla kockar var tvungna att behärska konsten att laga mat över öppen eld. Ugnar var vanliga, men de var dyra att bygga och fanns bara i större hushåll och bagerier.

Det var vanligt att samhällen gemensamt ägde ugnar för att försäkra sig om att den livsviktiga brödbakningen var tillgänglig för alla. Det fanns även mindre, flyttbara ugnar som kunde fyllas med mat och sedan täckas med glödande kol eller het aska, och även större ugnar på hjul varifrån man kunde sälja pajer och andra bakverk i medeltida städer. För de flesta människor lagades mat mestadels i enklare grytor eftersom det var det mest bränsleeffektiva sättet att laga mat och på det viset gick man heller inte miste om näringsrikt kokspad.

Maten under medeltiden var ofta betydligt fetare än idag, i alla fall för dem som hade råd^. Det ansågs inte vara ett hälsoproblem; kroppen behövde fettreserver, eftersom många arbetade hårt och bostäderna vara kalla och dragiga. Kroppsidealen var också annorlunda; var man rik skulle man gärna visa upp det med lite hull (särskilt bland män) och det var i allmänhet bara de mycket fattiga eller sjuka som var smala.

Den dominerande uppfattningen inom den västerländska gastronomin idag är att sött och salt endast med få undantag bör blandas, ett ideal som uppstod först i det franska hovköken under sent 1600-tal. På medeltiden kunde frukt utan problem kombineras med kött, fisk och ägg. Ett recept på Tart de brymlen, en sorts fiskpaj från receptsamlingen Forme of Cury från sent 1300-tal, innehåller en blandning av fikon, russin, äpplen, päron och fisk (lax, ungtorsk eller kolja) med urkärnade plommon under pajskalet. Det ansågs viktigare att rätten passade in på den dåtida uppfattningen om korrekt medicin och kostlära som grundade sig på humoralpatologi. Detta innebar att mat behövde balanseras med andra ingredienser och råvaror beroende på hur dess inneboende natur uppfattades. Till exempel ansågs fisk vara väldigt kall och fuktig och skulle därför tillagas på ett sätt som värmde och torkade ut, som stekning eller bakning i ugn och helst smaksättas med heta och torra kryddor; nötkött ansågs vara kallt och fuktigt och skulle därför helst kokas; fläsk var varmt och fuktigt och skulle därför grillas eller bakas.

I några receptsamlingar anges alternativ till råvaror där humorala egenskaper ansågs viktigare än snarlikhet i smak. I ett recept på kvittenpaj anges kål som ett fullgott alternativ, och i ett annat likställs rovor med päron.

Många grundläggande varianter av moderna köksredskap, som stekpannor, grytor, kastruller och våffeljärn, fanns redan på medeltiden, även om många av dem var för dyra för det genomsnittliga hushållet. En stor variation av spett fanns som kunde användas för att tillaga allt från späda vaktlar till hela oxar. Det fanns även upphängningsanordningar med justerbara krokar på vilka grytor kunde hängas för att underlätta arbetet att snabbt ta bort grytor som höll på att brännas vid eller koka över. Redskapen hölls ofta över en öppen eld eller på ett stativ direkt över glöden.

Det fanns även en mängd olika sorters knivar, slevar och rivjärn. I rika hushåll var ett av de vanligaste redskapen morteln och silen (oftast av tyg) eftersom många recept krävde att råvarorna skulle finhackas, silas och kryddas antingen före eller efter tillagning – näringen i finfördelad mat ansågs kroppen lätt kunna ta upp. Det gav också skickliga kockar en möjlighet att forma maten i diverse fantasifulla former. Ett typiskt tillvägagångssätt var att flå och rensa ett djur, mala köttet och blanda det med kryddor och andra ingredienser och sen stoppa tillbaks det i sitt egen skinn, eller att forma det till ett helt annat djur.

fra wikipedia

Den här middagen var super god, den minnet mer om det vi är van vid i den moderna tid. Vi kokade och stekade ett kött stykke som vi köpte billig på ica Ekängen.

Ica Ekängen vill jag rekomandera på det värmaste om man skall köpa kött och andra delikatesser i Eskilstuna. Det är absolut det besta köttet og besta service. Jag tror faktisk att dom fiksar det mesta.... hihi. Priserna är det ingenting att klaga över, så om du skall ha lite udda kött eller va som helst egentligen så ta en tur dit. Du hittar det du söker :)

Vildsvin derimot var det inte så lätt att få tak på, vi var på 3 olika steder, men det er egentligen inte så konstigt då det är mest vanligt på hösten. Men vi köpte en skinkstek med svor, som vi skall tilbereda i morgon som en falsk vildsvinstek, så det kan ju bli skoj det med.

Vel, middagen i går....

Den här middagen kunne du finna på middagsbordet till en kung. Surkålen var ett sett att tillaga kål på den tiden, Som jag tidligare har nevndt så hadde dom kål och bröd till alla måltider. Surkål receptet är ett tysk recept som raskt spridet sig till norden.

I Norge är det helt vanlig den dag i dag. I danmark har dom andvendt rödkål och i Sverige är vel pizzasallad det närmaste man kommer tror jag :))))

Köttet var ett tillfäldig köttstykke vi fann. Och det är svärt tenkbart også på den tiden. Man tillberede det köttet man fikk tak på. Om man hadde masse pengar fikk man det beste köttet.

I går var det första gång jag har spist korngryn som en middags tilbehör. Åhhh det var godt. Så om du bantar och inte vill spisa mycke potatis, ris eller pasta, så är faktisk korngryn att rekomandera, det innholder mycke fiber.

RECEPT:

Surkål:

vitkål

( äpple om man vill )

buljong,

Ättika

sirap/socker

karve

1. Skjär vitkålen i tunna bitar/strimmler. Eventuelt også äpple om du vill ha det i.

2. Ha vitkål, äpple,Ättika, sirap/socker, karve och buljong ( kun nogen få msk ) i en kasserull och kok detta upp.

3. Senk temperaturen och låt det småkoka i en timmes tid ( kålen skal väre nestan brun )

4. Ha surkålen i en burk med lock. Ha på locket mens det är varmt och stell det för avkylning.

5. uppbevar surkålen svalt. Holdbarhet, flera mnd.

KORNGRYN

Till 3-4 portioner

2,5 dl korngryn

5 dl buljong

2 vitlöksfedd

1/2 finhakkat lök

 Ha allt i en kasserull och koka korngrynen på samma sett som du kokar ris.

KÖTT OCH BULJONG

Du kokar köttet tillsammans med rotgrönsakerna i en timmes tid, den här gången hadde jag också i nellikspikar i.

Ta ut köttet och låt buljongen koka ytterligare till du är nöyd med smaken.

Köttet hadde jag derefter i en ildfast form med svor sidan upp.

Rätt för servering stekte jag kötteti ugnen i ca 20 min tid så det var jummen vid servering

VID SERVERING:

Ha korngrynen i ett fat med stekt gul lök till

Servera det hele med rågbröd.

Nu har vi bevegat oss inn i staden. Här var det mycke enklare att skaffa sig råvaror.

Dom andra dagarna har jag haft mest grönsaker, men det är helt naturlig då det var det som dom hadde mest tillgjengelig båda i staden och på landet.

Den här middagen består også av kyckling med saffran, det var inte vanlig å bli serverad hos en bonde, så dagens middag var mest att finne blandt dom rika i staden. Bondbönor åt alla derimot.

Bondbönor var inte så lätt att få tak på. Jag trodde man kunne köpa dom torkade som man köper torkade ärtor och andra böner, men nope. Men jag hadde tur. Damen på torget som solgte grönsakor från en gård her i Eskilstuna hadde, så jag fikk tak på det. Bor man i Stockholm är det änklare, då går man bara till saluhallen.

Om man har tur att komma åt bondbönor rekomanderar jag att du köper mycke. Det är mycke spill på dom. Se bildet jag har vedlagt... hihi... jag köpte först 1/2 kg. Det ble inte mycke kvar du, så min mann kjöpte et halvt kg till efter jobbet, det var så att det var nok för 2, men då hadde vi jo kyckling och rågbröd ved sidan om. Så ja, kjöp många i så tillfelle om du får tak på :)

BONDBÖNSOPPA:

1 liter spritade bondbönor

5-6 morötter

1 liter buljong ( jag la dom två kyckling vingarna och nogra rotgrönsaker till kok )

1 msk mjöl

smör

salt, vit- eller kryddpeppar

persilja/ grässlök

1. Gör klar bönorna med att du tar ärtorna ut av bäljen, sedan kokar du dom 1 min, sköljer dom i kaldt vattn och tar dom ut av skallet slik man gjör när man skålnar mandlor.

2. Lag buljong ved å ha ca 1 liter vattn, dom 2 kyckling vingarna och nogra grönsaker til kok i ca 1 timme.

3. Ha litt smör i en kasserull, låt det smelta , ha på mjöl och spe med buljong. Detta skal bli grunnbasen till din soppa.

PS! Om det blir buljont över, spar det i kyl el frys. Supert å lave såser av.

4. Låt nu soppan koka i ca 10 min.

5. I mellantiden renser och hakkar du morrötterna.

6. När soppan har kokat i 10 min har du i bondbönorna och morrötterna. Låt det koka ytterligare fram till morrötterna är möre. smaksett med salt och kryddpeppar

7. Vid servering har du hakkat grässlök eller persilja över

SAFFRANS KYCKLING:

Smör inn saffranen med smör, salt och pepper.

Ha lite varm buljong i en kopp och rör lite saffran i det. Häll det hela över kycklingen.

Massera kycklingen godt så allt blir vel fordelat.

Stek kycklingen på 180 - 200 gr i ca 45 - 60 min. Bruk steketermometer.

Som alla andra måltider på medeltiden så ble det hela serverad med rågbröd, innlagd kål och fil

Den första trykte nordiske  kokboken kom på midten av 1600 tallet. Så recept för den tiden är faktisk inte så lätt att hitta. Dom som kunne läsa och skriva under medeltiden var folk som bodde i stan, det var dom rika. Och flesta av dom hadde ju husholdersker som tog sig av matlagningen för det mesta.

Så när man skall gjenföra recept från den tiden, då måste man ha lite fantasi.

Det jag har gjort är att jag har hittat dom råvaror som var tillgjängelig og tenkt i dom baner som antageligvis dom gjorde. Man kan gå ut ifrån att dom kokte det mesta av maten, då i början på medeltiden det inte fantes stekpanna.

derimot sånn ca mot slutet på medeltiden kom det till båda våffeljern och munkpanna.

I Sverige så var maten mycke inspirerat av det franska kjöket. Der började man tidlig med " the fine cousine" Det var der som många rätter vi känner den dag i dag ble till. Och på många slottsbal och gästbud ble det serverat retter som är i dag type klassika. Men det var från dom rika inte dom fattiga. Men för all del, man lagar den dag i dag også retter från den fattiga delen.

Rotfruktgryta är en av dom, men vi känner den mest som grönsakssoppa, ärtsoppa är også en klassiker.

Jag fann många recept på rotfruktgryta som var moderniserad med blandt annat sambal oelek och senap, men det var råvaror dom inte hadde. Möjligen dom hadde senap i Frankrike, men inte som jag vet här i norden. Så det har jag låtit bli. Men jag har haft i honung. Noget som ble mycke anvendt under medeltiden. Hadde man inte råd med socker, så anvende man sig av sirap og eller honung.

Det här recept har jag funnit på själv. Då det inte fantes nogot recept jag tyckte passade in i medeltiden. Jag vet att rotfrukter var det mest av på den tiden och att på dom flesta site om medeltiden nevner rotfruktgryte ofta, men inte nogon recept.

Så jaaaaa, om det var slik dom gjorde rotfruktgryta vet jag inte, men det kan vara tenkbart :)

Det här behöver du till en real soppa:

vann

Rotgrönsaker i stora bitar.

Till exempel: Kålrot, kålrabi, morrötter, lök, rotselleri, pepparot

Fläsk

honung, kryddpeppar och litt salt

Du skjärer bara alt i jätte stora bitar har alt i en kasserull med fläsket och kokar upp. Det här skall du låta koka i 1 timme ca.

Med detta så serverade jag bröd ( det hadde man till alla måltider), fil och en innlagd kål.

Receptet på den innlagda kålen är:

Man skjärer kålen i mindre bitar och har det i en bunke/ bolle.

Så har man ättika, vann, socker och karve/kummin i en kasserull och kokar upp.

Häll den varma lagen över kålen.

Ha kålen på et glass med lock el lignande och låt det stå svalt. Holdbarheten är flera veckor man lar det stå kylt :)

Drottning Margareta

 - kvinnan bakom Kalmarunionen

Margareta föddes i mars 1353. Redan som litet barn var Margareta en betydelsefull bricka i det storpolitiska spelet i Norden. Som dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag (d. 1375) och Helvig af Slesvig (d. 1374) föddes hon till att styra. Som sexåring gjorde hon sin politiska debut när hon år 1359 förlovades med den svenske kungen Magnus Erikssons (d. 1374) son Håkan Magnusson (d. 1380). Medan gästerna firade fick barnet Margareta gå och lägga sig. Få av dem som var med på festen kunde väl ana att den lilla flickan 38 år senare skulle vara kvinnan bakom den så kallade Kalmarunionen – Nordens genom tiderna största unionsprojekt.

Margareta vigdes den 9 april 1363 – hon var då 10 år gammal – med sin Håkan, som då var 22 år, vid en pampig ceremoni i Köpenhamn. Hon var fortfarande ett barn och omyndig. Maken däremot svingade både en, två och flera bägare vin under festkvällarna. Man firade ofta i flera dagar i sträck.

Som gift kom hon att bosätta sig på fästningen Akershus i Norge. Trots att hon var prinsessa var livet långt ifrån kungligt. I mitten av oktober 1370 skriver hon till sin make, som ofta var bortrest:

”Ni skall veta, min käre herre, att jag och mina tjänare lider stor nöd på mat och dryck, så varken de eller jag får vad vi behöver. Och därför beder vi Er, min käre herre, att Ni finner en utväg så att detta kan åtgärdas, så att inte de, som är hos mig, skall skiljas från mig för hungerns skull.”

Hon var då 17 år gammal och gravid. Men det var inte barnet i magen och den stundande förlossningen som oroade henne. Hon var rädd att tjänstefolket skulle överge henne på grund av den nöd som rådde.

Kortlivad familjelycka

Förlossningen gick dock bra, i december 1370 födde hon en son, Olof. Precis när allt såg bra ut – en tronarvinge och mat på slotten – började det knaka oroväckande i lyckohjulet. Först gick maken bort, han dog 1380. Och 17 år gammal dog sonen Olof efter en resa i Skåne – han insjuknade hastigt och avled på Falsterbohus 1387. Drottningen som var änka stod nu även utan en prins. Vem skulle nu styra och råda och bli arvtagare?

Den frågan blev av största vikt ett år senare. Sverige saknade kung och ville gå i union med riket Danmark-Norge. I mars månad 1388 valde det svenska riksrådet Margareta till ”Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde”, som det står i dokumentet. Margareta tituleras både fru och husbonde. Det gjorde henne till ett slags medeltida hen med rätt att styra som både kung och drottning.

Margaretas adoptivson Erik av Pommern blir kung av Nordens riken

Samma år som hon utsågs till Sveriges fru och rätta husbonde adopterade hon sin systerdotterson Erik av Pommern (1382-1459). Han hyllades som kung i Norge år 1392 och fyra år senare utsågs han även till kung över Danmark och Sverige. Bara 14 år gammal kröntes han den 17 juni 1397 som kung av Danmark och Sverige. Kröningen ägde rum i Kalmar och det politiska samgåendet som blev resultatet kallas därför Kalmarunionen.

Kalmarunionen - ett misslyckat försök att skapa politisk stabilitet i Norden

Kalmarunionen var en sammanslagning av tre riken i en personalunion med huvudsätet i Köpenhamn. Genom en unionen hoppades man kunna stabilisera det politiska förhållandet i och mellan länderna i Norden och samtidigt få ett starkt gemensamt försvar utåt. Men unionstiden kom istället att präglas av politiskt kaos. Grovt förenklat gällde att Danmark försökte leda och styra unionen medan svenskarna hellre ville vara självständiga och slippa lyda under utländskt styre. Formellt sett var Sverige i union med Danmark ända fram till att Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523. Men i praktiken hade Sverige då redan lämnat unionen. Drottning Margareta lämnade nämligen efter sig ett konfliktfyllt unionsarv. Erik av Pommern hade stora svårigheter att hålla samman sitt unionsrike.

Kalmarunionen jämfört med dagens EU-projekt

Det går att se en parallell till Europeiska kommissionen och de andra styrande organen i Bryssel och deras förhållande till EU:s olika medlemsstater. Precis som med EU var syftet med Kalmarunionen att säkra freden mellan medlemsländerna och främja en integrering. Det fungerade inte med Kalmarunionen på grund av brist på intressegemenskap i exempelvis ekonomiska och utrikespolitiska frågor. En annan splittrande faktor var de ständiga konflikterna mellan en stark kungamakt och svensk aristokrati. Krisen inom Kalmarunionen gav upphov till antidanska stämningar i Sverige, ja, rentav ett danskhat som tog sig våldsamma uttryck.

Margareta dör i pesten

Margareta fick dock andra saker att tänka på än politik och union. Hon bad till Gud. I kojen på sitt skepp som låg för ankar vid staden Flensburg gick Nordens mäktigaste kvinna en utdragen och plågsam död till mötes. Margareta dog i pesten den 28 oktober 1412.

Sankt Olof

Nordens första helgon

I hela Skandinavien, England, Skottland, Irland och ända ner till Spanien, var Sankt Olof-kulten utbredd från medeltiden och framåt. Otaliga är de platser som är helgade åt Sankt Olof.

Son till norsk småkung

År 995 föddes Olav II Haraldsson, son till Harald Grenske som var en norsk småkung. En småkung var kung över ett mindre landområde, som en hövding kan man säga. Under vikingatiden fanns det ganska många småkungar i Norge. I sina unga år stred Olav som viking, både i England och Normandie beläget i nuvarande norra Frankrike.

Olav blev kristnad

Det var under sin tid som resande viking som Olav enligt legenderna blev kristnad. Enligt en legend lät han döpa sig i staden Rouen i Normandie, medan en annan legend påstår att han döptes av den norska kungen Olav Tryggvason. (Olav Tryggvason blev kung i Norge år 995 och dog år 1000.)

Olika legender och ursprungsberättelser

Det finns alltså en del olika versioner av legenden om Olav. Några exempel på legender är Olavssagan som troligtvis skrevs redan på 1200-talet, Ribelegenden och Snorre Sturlassons version; Stora Olavssaga, i krönikan Heimskringla. Heimskringla är Snorre Sturlassons berättelse om de norska kungarnas historia från urminnes tider fram till 1100-talet.

Hyllad som kung vid återvändandet

Som 20-åring återvände Olav till Norge där han hyllades som kung. Som kung strävade Olav efter att kristna den norska befolkningen. Han försökte också ena de olika fylkena (länen) och dess stormän så att Norge skulle stå stark som stat. Det lyckades han inte riktigt med. Det var först när hans son, Magnus I, blev kung 1035 som Norge blev mer eller mindre enat som ett rike.

Maktspel om Norge

Om stormännen och småkungarna kunnat enas så skulle Knut den store, som var kung över Danmark och England, haft svårare att ta herraväldet över Norge.

Människor från hela Norden vallfärdade till hans grav i Nidaros, d.v.s Trondheim. Den väldiga Nidarosdomen byggdes ovanpå hans grav.

För att stå emot Knut den store så gifte sig Olav med den svenske kungen Anud Jakobs syster, Astrid. Men Knut den store och hans män var starkare än Olav och Anud Jakobs män tillsammans.

Slaget vid Helgeå 1026

Enligt en isländsk saga lär det ha stått ett slag vid Helgeå 1026 där Knut besegrade Olav som tvingades fly till sin svåger Jaroslav i Ryssland. I Ryssland ska Olav, enligt Ribelegenden, fått en vision där han såg Kristus med korset, törnekronan och blödande sår. Kristus ska då ha uppmanat Olav att återvända till Norge, vilket han gjorde.

Olav stupar vid försöket att återta Norge

Då han försökte återta kungamakten i Norge stupade Olav den 29 juli 1030 i Stiklestad socken i Trøndelag. Trøndelag är en landsdel i mellersta Norge. Olav lär även ha fått visioner om sin egen död före slaget.

Vallfärdande till Olavs grav

En kort tid efter sin död fick Olav helgonrykte. Människor från hela Norden vallfärdade till hans grav i Nidaros (Trondheim). Den väldiga Nidarosdomen byggdes ovanpå hans grav.

Norges nationalhelgon

Norrmännen fortsatte att se Olav som Norges rättmätige kung, den regerande kungen betraktades endast som hans vasall. ( En vasall är en person som fått ett större landområde som förmån i utbyte mot trohetsed till givaren.) Så betraktar norrmännen Olav än idag! Han är Norges nationalhelgon.

Sankt Olof i Skåne

I sydösta Skåne ligger byn Sankt Olof med Sankt Olofs kyrka som började byggas redan under tidig medeltid. Kyrkan lär var byggd med pengar som skänkts till Sankt Olofs källa. Källan ligger c:a 200 meter från kyrkan.

Helgonaltare

I kyrkan har pilgrimer ristat runor och bomärken som tack för de under Sankt Olof uträttat. Det finns flera helgonaltare i Sankt Olofs kyrka, bland annat Maria- och Annaaltare.

Tyvärr finns inte Sankt Olofs eget altare kvar, det försvann någon gång på 1600-talet då den nya protestantiska läran gjorde att många av de katolska föremålen plockades bort från alla kyrkor.

 Däremot finns det en bild av helgonet Sankt Olof i kyrkan där han är utrustad med en silveryxa. Ännu in på 1900-talet ansågs silveryxan ha magiska krafter.

Kung Birger

Nyköpings gästabud

År 1317 inträffade en blodig händelse som skrivit in sig i historieböckerna som Nyköpings gästabud. Det dramatiska gästabudet innebar slutet på en lång och bitter maktkamp som pågått i många år mellan kung Birger Magnusson och hans båda bröder tillika politiska rivaler hertig Erik och hertig Valdemar. På natten efter kalaset stod Birger som ensam herre på täppan...om än tillfälligt.

I december månad – man vet inte exakt när – bjöd kung Birger sina två bröder på fest på Nyköpingshus. Under festkvällen skänkte han bröderna rikligt med både vin och mat. Druckna fick sedan Erik och Valdemar se hur en trevlig kväll omvandlades till ren mardröm. Birger stormade in i deras nattkvarter och fängslade bröderna. Han låste in dem i ett torn. Innan han tog dem till fånga lär han ha sagt ”minns ni Håtunaleken?”, ord som sedan blivit berömda. Traditionen berättar även att Birger kastade nyckeln i vattnet och lät bröderna svälta och törsta till döds. Säkert är dock att hertigarna Birger och Valdemar mördades omkring nyåret 1317 och att kung Birger var hjärnan bakom dådet. Men vad handlade det om? Varför mördade Birger sina bröder?

Den ”Håtunalek” (”lek” = händelse) som Birger påminde bröderna om handlade om en tilldragelse på en kunglig storgård vid namn Håtuna som låg vid Mälaren. Där ägde en händelse rum år 1306 som kung Birger aldrig glömde. Hertigarna Erik och Valdemar anlände den 29 september från en bröllopsfest i Bjälbo till brodern Birger på dennes gård Håtuna. Birger var sedan 1290 kung i landet. Bröderna festade gott och länge – men gästabudet slutade med att hertigarna lät fängsla den kungliga brodern och drottning Ingeborg. Birger frisläpptes först när han lovat att dela makten med sina bröder och avstå största delen av Sverige. Elva år senare var det Birgers tur att ge igen, vilket han som sagt gjorde – med råge.

Bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Allt sedan Birger tog över efter fadern Magnus Ladulås (d. 1290) och Erik och Valdemar utsågs till hertigar hade de stridit inbördes. Det gick så långt att hertigarna Erik och Valdemar hämtade stöd hos den norske kungen Håkon Magnusson, som även var Eriks svärfar. Konflikten kom och gick i vågor.

År 1304 såg Birger till att bröderna skrev på ett dokument som förbjöd dem att bedriva egen utrikespolitik. Birger ville vara kung själv. Han litade inte på sina bröder och förbjöd dem att vistas vid hovet utan att först ha fått kunglig kallelse att infinna sig.

Och så kom den ödesdigra festen på gården Håtuna i Uppland vid Mälaren den 29 september 1306. Den gav värden kung Birger med drottning och gästerna en dålig smak i munnen efteråt. Efter att man ute i stugorna fått höra talas om dramatiken i Håtuna fanns det säkert en och annan som lät tankarna gå till Bibelns berättelser om osämjan mellan Kain och Abel, som slutade med att Kain blev en brodersmördare.

Kanske tänkte Birger själv på Bibelns berättelser om brödrafejder under sin tid i fängelse på Nyköpingshus. Han och drottningen satt fängslade i två år. År 1308 ingicks ett avtal mellan hertig Erik och Birger, som innebar att kungen släpptes mot en lösensumma. Samma år ingicks ett trekungaförbund mellan den danska kungen Erik Menved, den norske kungen Håkon och svenske kungen Birger mot de två bångstyriga hertigarna, som gjorde uppror. Trupper drog in i Västergötland och kriget var ett faktum.

De tre bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Efter att hertigarna Valdemar och Erik hade dött i fängelsehålorna gjorde deras anhängare uppror och avsatte Birger från tronen.

Även om ett fredsfördrag ingåtts i Oslo 1310 fanns fortfarande många knutar att lösa upp i det tillstånd av kramp som tycktes råda inom storpolitiken. Mycket stod på spel men med tanke på utgångsläget – krig mellan de nordiska länderna, inbördeskrig i Sverige och kungliga familjen i upplösning – fanns det inget att förlora. De stridförande parterna måste sätta sig ned och reda ut problemen. Det skulle de nordtyska furstarna, som bjudits in som medlare, och det nordiska ridderskapet garantera. En uppgörelse kom till stånd i Helsingborg 1310. Birger erkändes som kung men fick bara styra över norra och östra Sverige, inklusive Gotland. Hertig Erik styrde landet i praktiken.

Det politiska nederlaget låg och gnagde hos en missnöjd och bitter kung Birger. Till slut bestämde han sig för att hämnas och återta makten ensam, vilket han gjorde vid Nyköpings gästabud 1317. Men brödramorden hade ett pris. Resultatet av den blodiga festen hos Birger på Nyköpingshus blev inbördeskrig. Det kriget vann de båda hertigarnas anhängare. Kung Birger tvingades att lämna landet och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen i Stockholm 1320. Makten låg nu i händerna på en förmyndarregering i väntan på att hertig Eriks son skulle bli gammal nog att ta över tronen. År 1331 blev pojken myndig och började sitt styre som kung. Han hette Magnus Eriksson och hade en minst sagt knepig familjehistoria som son till en mördad hertig och brorson till en kunglig mördare.

Heliga Birgitta

tuff kvinna som blev heligt språkrör

Att hitta en historisk hjälte är inte lätt. Inte för att det saknas hjältar utan för att man ska välja en av dem. Som kvinna, i en roll som fortfarande domineras av män, ter det sig naturligt att ha starka kvinnor som förebilder.

Jag har fastnat för Birgitta Birgersdotter som föddes 1303. Mer känd är hon som Heliga Birgitta, Sveriges enda helgon. Även om Birgitta kom från de övre klasserna, hennes mamma var släkt med kungafamiljen och pappan var lagman i Uppland och medlem av kungens råd, fick hon kämpa för sig och sin sak. Detta i en tid då det inte var självklart att kvinnor skulle vara framträdande och ta plats. Levnadsödet för denna kvinna är fascinerande och hennes minne lever i allra högsta grad så här nästan 700 år efter hennes födelse. Nästa år firas högtidligt Birgittajubileet inte bara i Östergötland utan också runt om i Europa.

Birgitta var bara elva år när hennes mamma avled. Följden blev att Birgitta kom att bo hos sin moster på Aspanäs i Östergötland. Redan som 13-åring giftes hon bort med lagman Ulf Gudmarsson på Ulvåsa gård. Tillsammans fick de fyra döttrar och fyra söner. Två av barnen dog i väldigt unga år.

Utöver sin familj ska Birgitta ha ägnat tid åt att ta hand om och hjälpa kvinnor som hamnat utanför samhället, på den tiden ofta kvinnor som var ogifta och hade barn.

Religionen utgjorde alltid en central del i Birgittas liv, även under hennes barndom. Efter en pilgrimsresa ute i Europa blev maken Ulf sjuk och dog 1344 (eller 1346) i Alvastra kloster söder om Vadstena. Det kan sägas vara startpunkten på Birgittas nya liv, ett liv som helt och hållet skulle ägnas åt att vara ”Kristi språkrör”. Efter makens död stannade Birgitta till en början kvar i Alvastra. Där mottog hon cirka 1345 i en uppenbarelse ordensreglerna för den orden som hon planerade.

Klostret som Birgitta grundade i Vadstena donerades till henne av kung Magnus Eriksson och drottning Blanka. Det spännande i denna del var att det skulle vara ett kloster för både nunnor och munkar. Denna ordning fanns visserligen på några andra håll ute i Europa men då var det en man som styrde över klostret. Birgittas kloster skulle ledas av en kvinna. Ordningen med en abbedissa var en nyordning som många munkar och präster hade svårt att förlika sig med.

Sorgligt nog finns ju tyvärr samma inställning nu över 650 år senare hos vissa i Sverige. Här har vi mycket att lära av Birgittas envishet och tro för att ändra diskriminerande inställningar och attityder hos människor.

År 1349 begav sig Birgitta till Rom för att få sin ordensregel godkänd. Efter drygt tjugo år, 1370, stadfäste påven Urban V hennes orden. Med sig till Rom hade hon en liten skandinavisk koloni, bland annat dottern Katarina. I Rom fick hon genom sin ställning snabbt inflytelserika vänner. Birgitta besökte dagligen kyrkorna och mycket tid ägnades åt bön och andakt i ett hushåll som levde i en klosterlik kommunitet.

Rom blev, med avbrott för en tid i Neapel och för en pilgrimsresa till det heliga landet, Birgittas hem till hennes död 1373. I Betlehem hade hon sin kanske mest kända uppenbarelse. Den där Jungfrun berättar om Kristi födelse.

Heliga Birgitta var utan tvekan en av de första nordiska kvinnorna att verkligen göra avtryck i historieböckerna. Och då inte bara i Sverige och Norden utan också runt om i Europa. Efter sig har hon lämnat mellan 600 och 700 så kallade himmelska uppenbarelser. Birgittas syner och budskap översattes till latin och spreds över hela Europa.

Det är dock inte bara hennes uppenbarelser och budskap som lämnat avtryck. 1348 ingrep hon och försökte medla fred mellan England och Frankrike. Hon var med och lade upp program för påvens återkomst till Rom från Avignon.

I Sverige fanns hon med i kretsarna, bland annat som rådgivare, till Magnus Eriksson och Blanka.

Med moderna ord skulle Heliga Birgitta kunna beskrivas som en ”hårding” eller ”tuffing”. Att hon vågade ta för sig i en tid då det inte var självklart tycker jag är något som ska hedras.

Detta var bara nogra av dom mest betydlighetsfulle menneskene på medeltiden.

Det var jätte många andra som tillexempel Bo Jonsson Grip - medeltidens multimiljardär. Men det får rekka..... hihi.... Historie är skoj tycker jag och man kan få en lidt mer forståelse och onnblikk när man läser hur och vem dom var på den tiden

Kommer du ihåg Ronja Rövardotter. Åhhh vilken härlig film. Tack Astrid Lindgren för fantastiske barndoms minnen jag har av hennes filmer. :)

Uansett..... I Ronja Rövardotter så bakar Lovis bröd, dom er lite platta, lagat på råg och blir stekt under öppen ild. Jag har tyvär inga möjligheter för det, men jag har anvendt ugnen. Det funkade bra det med.... hihi

Om detta brödet er eksakt det samma kan jag inte lova, men jag kan lova att det er utrolig godt :))))

Kålsoppan jag lagade i går var lite av den fattig maten som man gjorde, få ingredienser. Och man tok det man hadde.

På medeltiden var det flest bönder och kål var det man dyrkad mest.

Så det var helt naturlig å ha kål i olika former varje dag. Så för mig var det helt naturlig att starta min medeltids vecka med en kål soppa.

Och för en kålsoppa :)))), Den var urgod.... Som ni ser i receptet så har jag haft i lite sirup. Der lärde jag nogot nytt. Man får en hel annan smaksupplevelse, som passar vel till denna rett.

I vår nyare moderna tid har man i frikadeller i soppan. Kokta små köttbullar, då blir den lite mer matig.

Om kålsoppa inte låter noget höydare, så rekomanderar jag det på det sterkaste. Det är en billig rätt som smakar härlig. En vidunderlig vintersoppa är det :)

GROVT RÅGBRÖD

 1/ 2 sats surdeg ( 2 dl rågmel, 2 dl vatten, 1/2 äpple. Låt det stå i rumtemperatur natten över, )

( när man tar från surdegen, kom ihåg att putta tilbaka lik mengde mjöl og vatten, som du rörar inn igjen )

 1 liter grovt rågmjöl

 1/2 liter vatten

1 ss sirap

 1 msk salt

 2 dl vetemjöl

Vattnet, som ljummats, surdegen, det grova rågmjölet, sirap och saltet rörs ihop. Knåda. Lägg degen i en skål och låt den jäsa över natten. Lägg degen på bakbordet och knåda med det siktade mjölet tills det går att forma 4  runda kakor. Låt kakorna jäsa under bakduk i 45 minuter och grädda den sedan längst ner i ugnen i 200 grader i ca en timme.

KÅLSOPPA

2 portioner

1/2 vitkål i bitar, ca 4 liter

1 morrot

6 dl buljong ( jag anvende buljongen jag kokade fläsket i dagen förr)

1 ss ca kryddpeppar, hel ( hel alleånde)

1 ss mörk sirap

1 ss socker

( jag la i ochså fläsk svoren från fläsket jag kokade dagen förr, då jag inte ville slenga den )

Låt det hela koka i 1,5 timme. Så var den klar :)))))

Jag tror nu att jag har klart att skrapat tillsammans en hel veckoplan.

Det var inte så lätt som jag trodde, men jag lyckades.

Jag vill börja och lista upp dom olika råvaror som dom anvendade sig av mest:

• Kål:  vitkål, rödkål och kålrot
• Andra grönsaker var: morrötter, bondbönor och andra bäljvekster, ramslök ,vitlök, betor, lök och rovor.
• Av frukt var det mest vanligst med äpplen, päron, blommor, körsbär.
• kött: Fläsk, lam/får, höns, gås, fågel och villt som eks vildsvin.
• Korn: Bovete, korn, råg, havre och vete ( vete var dyrt )
• Kryddor: Import: Kanel, kardemumma, ingefära, saffran, pappar, salt, socker, kanel
• Kryddor här hemma: Anis, vitlök, dragon, humle, krondill, ....
• Nötter: Hasselnötter hadde man i landet, men mandel kjöpte mann från import.
• Svamp: NEJ, det ansågs som nått farligt i början på medeltiden, men svamp kan man få jäst. Så det blev utviklat lite senare på medeltiden. och då var det en svärt viktig matvare.
• Fisk: det mest populäre: abbore, gädde, torsk, lax, sill, som båda torkat och saltat. Det beroende på mycke var i landet man bodde.
• Mejeri: Mjölk, smör, filmjölk ( surmjölk) och ost

När man tenker efter så var det ju inga tråkig mat. Man hadde ju många härliga råvaror. Men det var en stor skilnad på fattig och rik. Så denna veckan kommer jag att anvenda recept som var vanlig båda för dom fattiga och för dom rika. En liten mix ut av det hela faktisk.

Normalt så spiste man 2 -3 måltider om dagen. Prästar och andra kyrkliga personer spiste inte frukost, då dom ansåg att man inte skulle äta så tidlig på morgonen. Folk som hadde hårdt fysisk arbete åt faktisk också mellanmål. Middagen ble spist midt på dagen och när solen gikk ned spista man kvälls.

MIN VECKA

Min vecka vill bestå av frukost och middag, samt  dryck, innlägningar och bröd.

Som jag tidligare nevndte så skall vi gjöra istand till fest på Lördag och då blir det serverat många medeltidsrättar. Det krävs lite planlägging så jag har allereda startad :)

Till frukost den här veckan kommer att alla dagar bestå av en type gröt, bröd och fläsk ( untagen Fredag, då man inte äter kött då det är faste Fredag )

MIDDAGAR:

Måndag: Kålsoppa och bröd

Tisdag: Rotfruktgryta med Fläsk och bröd

Onsdag: Bondbönsoppa, ( om jag får tak på bondbönor ), Innlagd kål och rågbröd

Torsdag: Fläsk- Lägg/fötter och rotfrukter  med surkål och bröd

Fredag: Sill, gräddfil, färskost innlagt kål och bröd

Lördag:

F E S T

Dryck: Hemlagat Äppelmost

Löksoppa

Nygräddad rågbröd

Medeltidspaj

Viltsvin ( om jag får tag på det )

Hermannssås

Hemlagat ost

Surkål

Sill

Rotgrönsaker i flera varianter.

Medeltids bröllopskaka

Saffranspannkaka

fruktkompott

Rättorna vill bli kryddat med dom exklusiva kryddorna som var på den tiden

Ellers av drycker så var det vanlig med mjöd, tysk öl och franska viner.

Mjöd rekker jag inte att laga till, då det skall stå många mnd.

Men min mann sa att han skulle kolla opp lite, så kan det ju vara att vi kan sätta en sats iallafall....

God morron :)

Det var en spännanande dag i går. Vi var på Medeltids mat jakt i affärena. Då vi har tenkt oss att kjöra helt ut denna veckan som en medeltidsvecka innan mat.

I tidligare inlägg så forklarade jag lite om matvarorna som blev benyttad mest av, måltiderna och lite allment om mat.

Men nu tycker jag det är dags för nogra recept.

Men det skall jag tala om för er, det var svårt. det fanntes inte så mycke och nogot av det som var , hadde blivet moderniserat. Det vil si, eks et recept på rågbröd var med jäst. Hmmm.... Det fanntes inte jäst på den tiden, men jag lyckades då att finna nogra andra recept som var mer som originalen. Så i går satte jag en surdegs sats. Det anvende dom. Och jag bakade flatbröd. Det var från Norge, det receptet faktisk , jag satte igång en äppelmust. Den skall vara klar till Fredag, jag kokade fläsk i går... Ja, det blev mycke... Då målet med det hela är en "fest" på Lördag. Då vi har tenkt att faste på Fredagen, slik dom gjorde på den tiden.

På Lördagens fest skall vi servera hemgjord äppelmust, medeltids bröllopskaka, vi skall se om vi kan få tak på vildsvin eller så blir det lam osv osv.... Så det blir skoj tror jag.

Vel, nå ..... Frukost.

På medeltiden var det vanligst att äta gröt, bröd och fläsk.

Så frukosten i dag bestod av det, Kornmjölsgröt, flesk och flatbröd.

Här er receptet:

Kornmjölsgröt til 1 portion:

3 dl vann

1 dl kornmel

litt salt.

Kok opp vann og salt, ha i melet og rör om i noen minuter.

Server gjerne med litt melk till og noe sött som honning eller sylt.

Flatbröd, ca 10 stk

 

Ingredienser

 

5 dl kornmjöl

3 dl rågmjöl

4 dl mjölk eller vatten (ni kan också själva experimentera med vatten och mjölk blandningar)

1 tsk salt

1 msk anis eller kummin

 

 

Så här gör du:

 

Blanda ingredienserna (om du vill så kan du ersätta en del av korn- och/eller rågmjölet med vetemjöl) och kavla ut degen till tunna tefatsstora bröd.

Nagga bröden och grädda dem på en stekplåt (eller i en bakugn om du har tillgång till en).