Ända fram till våra dagar har ju kvinnor och män haft mycket klart avgränsade ansvarsområden, vilket naturligtvis påverkat hela deras liv. Den medeltida kvinnan hade framförallt ansvaret för hus och hem. Hon skötte barnen - om hon inte var av så hög börd att hon hade amma - hon skötte hushållet med allt vad därtill hörer, och det var mycket på medeltiden. Det handlade om att ta hand om slakt, salta, röka och torka kött, sköta trädgårdsland (även i staden), konservera grönsaker (salta, torka, syra...), sköta tvätt och se till att kläderna var hela. I staden hjälpte kvinnorna dessutom till i mannens verkstad om han var hantverkare eller med bokföring o dyl om han var handelsman. Många kvinnor lärde sig yrket så väl att de fick överta burskapet när mannen dog. Det var enda sättet för en kvinna att överta burskap.

På landet hade kvinnorna också hand om brödbak, ullförädling, linförädling, vävning, sömnad och smådjursskötsel. Dessutom hjälpte de till på åkrarna. Det har faktiskt i alla tider varit så att kvinnor som blivit ensamma har klarat sig betydligt bättre än män som blivit det. Kvinnor har ofta behärskat männens sysslor - männen mycket sällan kvinnornas.

Juridiskt fanns det vissa skillnader mellan män och kvinnor. En flicka fick inte gifta sig utan sin giftomans samtycke. Giftoman var fadern, eller om han var död, äldste brodern eller närmaste manliga släkting. En änka fick däremot gifta om sig som hon ville.

En kvinna som aldrig varit gift var omyndig, d.v.s närmaste manlige släkting beslutade över hennes egendom. Hon kunde dock testamentera bort den. Samma gällde för gift kvinna. där var maken förmyndare. Änka bestämde själv.

Det fanns också en arvsrättslig skillnad. En kvinna i staden ärvde lika med sina bröder medan en kvinna på landet ärvde hälften mot bröder. Detta kan ha berott på att man på landet ville hålla gårdarna så samlade som möjligt medan man i staden gärna såg att flickorna var goda äktenskapsobjekt.

I praktiken hade många kvinnor en rätt fri ställning genom att deras arbete var nödvändigt. Speciellt gäller detta på landsbygden. Ingen bonde kunde klara sig utan en kvinna som skötte hus och hem, barn och kor, smådjur, byk och bak. De mest ofria kvinnorna var de vars arbete inte behövdes, i första hand adelns. De var ofta bara brickor i giftermålsspel där man gifte samman släkter för att öka förmögenheter.

Bland adeln var det vanligt att någon flicka i varje kull sattes i kloster. Dessa flickor blev visserligen ofria i så måtto att de hade att lyda klostret, men fria i så måtto att de fick lära sig läsa och skriva, föra intellektuella diskussioner och kanske själva författa. Dessutom uppfattade många av dem det som en lättnad att slippa äktenskap och barnafödande, som var långt ifrån riskfritt.

Den första trykte nordiske  kokboken kom på midten av 1600 tallet. Så recept för den tiden är faktisk inte så lätt att hitta. Dom som kunne läsa och skriva under medeltiden var folk som bodde i stan, det var dom rika. Och flesta av dom hadde ju husholdersker som tog sig av matlagningen för det mesta.

Så när man skall gjenföra recept från den tiden, då måste man ha lite fantasi.

Det jag har gjort är att jag har hittat dom råvaror som var tillgjängelig og tenkt i dom baner som antageligvis dom gjorde. Man kan gå ut ifrån att dom kokte det mesta av maten, då i början på medeltiden det inte fantes stekpanna.

derimot sånn ca mot slutet på medeltiden kom det till båda våffeljern och munkpanna.

I Sverige så var maten mycke inspirerat av det franska kjöket. Der började man tidlig med " the fine cousine" Det var der som många rätter vi känner den dag i dag ble till. Och på många slottsbal och gästbud ble det serverat retter som är i dag type klassika. Men det var från dom rika inte dom fattiga. Men för all del, man lagar den dag i dag også retter från den fattiga delen.

Rotfruktgryta är en av dom, men vi känner den mest som grönsakssoppa, ärtsoppa är også en klassiker.

Jag fann många recept på rotfruktgryta som var moderniserad med blandt annat sambal oelek och senap, men det var råvaror dom inte hadde. Möjligen dom hadde senap i Frankrike, men inte som jag vet här i norden. Så det har jag låtit bli. Men jag har haft i honung. Noget som ble mycke anvendt under medeltiden. Hadde man inte råd med socker, så anvende man sig av sirap og eller honung.

Det här recept har jag funnit på själv. Då det inte fantes nogot recept jag tyckte passade in i medeltiden. Jag vet att rotfrukter var det mest av på den tiden och att på dom flesta site om medeltiden nevner rotfruktgryte ofta, men inte nogon recept.

Så jaaaaa, om det var slik dom gjorde rotfruktgryta vet jag inte, men det kan vara tenkbart :)

Det här behöver du till en real soppa:

vann

Rotgrönsaker i stora bitar.

Till exempel: Kålrot, kålrabi, morrötter, lök, rotselleri, pepparot

Fläsk

honung, kryddpeppar och litt salt

Du skjärer bara alt i jätte stora bitar har alt i en kasserull med fläsket och kokar upp. Det här skall du låta koka i 1 timme ca.

Med detta så serverade jag bröd ( det hadde man till alla måltider), fil och en innlagd kål.

Receptet på den innlagda kålen är:

Man skjärer kålen i mindre bitar och har det i en bunke/ bolle.

Så har man ättika, vann, socker och karve/kummin i en kasserull och kokar upp.

Häll den varma lagen över kålen.

Ha kålen på et glass med lock el lignande och låt det stå svalt. Holdbarheten är flera veckor man lar det stå kylt :)