Hva er Alpro fri for?

Alpro-produktene er melke-, laktose- og glutenfrie (under 20 ppm gluten) og er i tillegg produsert i et miljø fritt for nøtter. Majoriteten av våre produkter er også hvetefrie. Ved hveteintoleranse må hveteprodukter unngås. Ved glutenintoleranse må gluten unngås. Det er mulig å gjøre hveteprodukter glutenfrie slik at de kan benyttes av mennesker med glutenintoleranse. Dette er for eksempel tilfellet med hvetestivelse. Coeliac UK har godkjent alle Alpro-produktene. Vi samarbeider tett med Coeliac UK som kan underbygge at våre produkter er egnet for personer med et gluten- eller hvetefritt kosthold.

Hva er forskjellen mellom intoleranse og allergi?

En allergi er én type matintoleranse, men det finnes andre typer matintoleranse som ikke involverer en reaksjon fra immunsystemet. Den mest vanlige matintoleransen, knyttet til fravær eller for lavt nivå av enzymet laktase, er laktoseintoleranse. Enzymet laktase brukes for å fordøye laktose, som er sukkeret vi finner i kumelk. Hvis ikke kroppen produserer tilstrekkelig laktase, passerer noe av laktosen ufordøyd gjennom tarmsystemet. Dette kan forårsake diarelignende symptomer. En av behandlingsmåtene er å fjerne melk og laktose fra kostholdet og erstatte det med et næringsrikt alternativ som Alpro soya. Denne typen melkeintoleranse er annerledes enn melkeallergi. Ved melkeallergi er melkeproteinet selve allergenet som provoserer immunsystemet til å reagere. For en del mennesker kan dette være alvorlig. Ikke alle allergier varer livet ut, noe som ofte er tilfellet for barn. Barn vokser gjerne av seg allergier i tre- til femårs alderen. Imidlertid kan en allergi eller intoleranse utvikle seg når som helst i løpet av livet. Det finnes ingen kurer for intoleranse eller allergier. For mennesker med laktoseintoleranse eller melkeallergi, er Alpro soya-produktene et godt daglig alternativ til kumelk, yoghurt, desserter og fløte. Dersom du mener at du har en allergisk reaksjon eller alvorlige symptomer som varer lenger enn en dag eller to, bør du kontakte legen din umiddelbart.

Hvor kommer Alpro-bønnene fra?

De økologiske soyabønnene Alpro benytter i sine produkter kommer fra Canada, Kina og Frankrike. De konvensjonelle soyabønnene kommer fra Canada og Frankrike. Vår kilde er gårder der soyabønner har blitt dyrket i årevis gjennom vekselbruk. Ingen av disse gårdene befinner seg på avskoget jord. Ved hjelp av et system som gir full sporbarhet, kan vi forsikre om at våre bønner er uten genetisk modifikasjon. Respekt for miljøet og ansvarsbevissthet for jorda vår er grunnleggende verdier i vår produksjonsprosess.

Kan Alpro erstatte meieriprodukter?

Ja, Alpro inneholder en proteinmengde tilsvarende kumelk. Alpro er garantert laktosefri og mange av produktene inneholder kalsium og vitaminer slik som i kumelk. Derfor kan du trygt bruke Alpro som et alternativ til meieriprodukter. Alpro kan brukes i te, kaffe, på müsli og i alle dine favorittoppskrifter der du ellers ville benyttet meieriprodukter. For gode ideer til hvordan du kan innføre Alpro i ditt kosthold,

Kan Alpro soya-produkter brukes i matlaging?

Ja. Alpro soya-alternativer til kumelk kan brukes på samme måte som tradisjonell melk. Du finner mange kokebøker med oppskrifter uten meieriprodukter. Prøv å erstatte alle meieriproduktene i dine daglige matoppskrifter med Alpro soya. Matlaging uten meieriprodukter har aldri vært så enkelt!

Kan melkeallergikere og personer med laktoseintoleranse spise soyayoghurt som inneholder melkesyre?

Ja. Melkesyre er en svak syre som benyttes som syreregulator. Den er laget av sukkersirup og finnes naturlig i yoghurt, ost, surmelk, oliven m.m

Biff ala Lindström

4 porsjoner

400 gr  kjøttdeig

Gjerne kombiner 3/4 malt högrev og 1/4 fläskekjött
   En ansjos filet, finhakket
  4 frittgående eggeplommer
  2 ss kapers, hakket
  3 ss syltede rødbeter, finhakket
  1 stor potet, kokt og veldig finhakket
  1 løk, finhakket
  1 ss sennep
  Salt & pepper
  smør til steking

Til servering:

8 Store poteter
4 egg fra frittgående höns
 Smör til steking og til jevning
 ca 1/2 dl  god okse fond
 Salt & pepper
 Gressløk til pynt

1. Bland alle ingrediensene til biff karbonadene i en stor bolle. La den hvile i ca 10 minutter.

2. Skrell og skjær potetene dem i terninger  og stek dem i litt smør og olje på middels til lav varme til de er gyllenbrune på utsiden og myk på innsiden - ca 15 minutter. Smak til med salt.

3. Ved hjelp av hendene, forme fire store biff karbonader og stek dem over middels varme i smør i ca 5 minutter på hver side. Når det er ferdig, deglace pannen med okse fonden og  reduser til omtrent halvparten.

Etter det har redusert, gjör den tykkere med smør (eller fortykningsmiddel) og hell gjennom en sil i en skål.

4. Stek egg og ha på toppen av biff karbonader. Plasser stekte poteter og  saus rundt biffen

(saus er ikke stjernen i showet her, så ikke bruk for mye).

Pynt med  gressløk.

Inlegget er på: Norsk

Jeg skriver dette innlegget av den grunn att jeg da har lettere for å utrykke meg, så beklager på forhånd for det. Om det er noen ord eller annet som ikke blir forstått. Tvek ikke, spörr gjerne :)

Vel, Jeg har hatt en hel uke nå med Middelalder mat. Nydelig husmannskost og med en finale på Lördag med mange retter, drykk osv vil jeg si att det var en kjempe spennende og lärerik uke. Men .... Det ble mye rug, mye grönsaker, mye buljonger og mye gröt. Så med det er jeg på vei i en annen matreise.... Nemlig det litt mer forfinede maten.

Gourmet:

Gourmet betegner en person som både setter pris på og har god greie på fin, utsøkt mat og vin. Begrepet har sin opprinnelse I den gammelfranske yrkesbetegnelsen gormet, vinhandlermedhjelper/vinsmaker.

Å bli betegnet som gourmet kan være en kompliment, men ordet har også negative konnotasjoner I retning elitisme og snobberi

.

Ordet brukes ofte I sammenstillinger som gourmetrestaurant, gourmetmåltid, gourmetreise og gourmetturist.

Det nærliggende begrepet gourmand, har I sin opprinnelse samme meningsinnhold, men innebærer at vedkommende først og fremst legger vekt på å konsumere store mengder mat og vin, og altså er en storspiser eller en fråtser.

På tysk brukes ordet Feinschmecker synonymt med det franske gourmet.

En sann gourmet har inngående kunnskap om råvarer, krydder, tilberedning av mat, smakskombinasjoner, anretning og presentasjon av retter, deres innbyrdes rekkefølge, tilhørende viner og måltidets totale komposisjon, og har dessuten velutviklede smaksløker som setter vedkommende i stand til å verdsette det utsøkte og skille det fra det mangelfulle og ordinære.

Et gourmetmåltid settes normalt sammen av utsøkte, ferske råvarer som tilberedes, anrettes og presenteres i tråd med anerkjente prosedyrer som gir hver enkelt komponent mulighet til å utvikle seg til sitt ypperste slik at selskapet rundt bordet får en ekstraordinær matopplevelse.

Etter årtusenskiftet har begrepet gourmet i sammenstillinger fått inflatorisk utbredelse i matvareindustrien som betegnelse for råvarer med noe høyere pris og, i enkelte tilfeller, også kvalitet enn standard. Dette nye markedspotensialet er en konsekvens av inntektsutvikling kombinert med økt matinteresse og ordets snobbappell. Det markedsføres masseprodusert, dypfryst Gourmettorsk, grønnsaker kalles Gourmetgrønt og pølsefabrikkene lager Gourmetwiener. Hvilke av disse og andre nye gourmetprodukter som holder det ønskede nivå, vil bare en sann gourmet kunne avgjøre.

Jeg vil läre mer innen Gourmet kunsten. Og for meg er gourmet mat , mat/rett som er laget på de ferskeste/beste råvarer og som blir tillbredt på den beste måte for å ta vare på både smak og tekstur.

Når man klarer å forstå smaker og kombinere dette, samt kunne legge opp maten som et kunstverk ¨på tallerken. Da kan man kalde seg en Gourmet og en dyktig  kokk.

Fordi det faktisk er en forskjell på en god kokk og en fantastisk kokk.

Det kan väre dyrt å lage gourmet mat. Javisst. Men om man er smart. Tar å bruker de råvar som er tillgjengelig. Og på denne årstiden er det mye å velge blandt.

Jeg er ikke rik. Så det vil väre umulig for meg å tillage hummer, Tournedo, gåselever og östers hver dag. Men det er ikke nödvendig faktisk. Om man går i fiskebutikken eller delikatesse avdelingen. Kan man kjöpe de stykker man vill, for ikke så utrolig masse penger. Man skal jo ikke lage til 8 mennesker.

Skal man bare lage til eksempel 2 pertioner, holder det med 240 gr laksfilet eller 300 gr oksefilet.

Grönnsaker kan man handle på torget eller salluhallen om man har det i närheten. Der er det lettere å kjöpe mindre portioner og det bruker å väre billigere ökologiske råvarer.

Fordi tanken bak det hele er å få mest mulig smak fra råvaren og kombinere smaker som våre smakslöker vil finne som en eksplosjon i munnen.

Og man spiser med öjne :)

Ända fram till våra dagar har ju kvinnor och män haft mycket klart avgränsade ansvarsområden, vilket naturligtvis påverkat hela deras liv. Den medeltida kvinnan hade framförallt ansvaret för hus och hem. Hon skötte barnen - om hon inte var av så hög börd att hon hade amma - hon skötte hushållet med allt vad därtill hörer, och det var mycket på medeltiden. Det handlade om att ta hand om slakt, salta, röka och torka kött, sköta trädgårdsland (även i staden), konservera grönsaker (salta, torka, syra...), sköta tvätt och se till att kläderna var hela. I staden hjälpte kvinnorna dessutom till i mannens verkstad om han var hantverkare eller med bokföring o dyl om han var handelsman. Många kvinnor lärde sig yrket så väl att de fick överta burskapet när mannen dog. Det var enda sättet för en kvinna att överta burskap.

På landet hade kvinnorna också hand om brödbak, ullförädling, linförädling, vävning, sömnad och smådjursskötsel. Dessutom hjälpte de till på åkrarna. Det har faktiskt i alla tider varit så att kvinnor som blivit ensamma har klarat sig betydligt bättre än män som blivit det. Kvinnor har ofta behärskat männens sysslor - männen mycket sällan kvinnornas.

Juridiskt fanns det vissa skillnader mellan män och kvinnor. En flicka fick inte gifta sig utan sin giftomans samtycke. Giftoman var fadern, eller om han var död, äldste brodern eller närmaste manliga släkting. En änka fick däremot gifta om sig som hon ville.

En kvinna som aldrig varit gift var omyndig, d.v.s närmaste manlige släkting beslutade över hennes egendom. Hon kunde dock testamentera bort den. Samma gällde för gift kvinna. där var maken förmyndare. Änka bestämde själv.

Det fanns också en arvsrättslig skillnad. En kvinna i staden ärvde lika med sina bröder medan en kvinna på landet ärvde hälften mot bröder. Detta kan ha berott på att man på landet ville hålla gårdarna så samlade som möjligt medan man i staden gärna såg att flickorna var goda äktenskapsobjekt.

I praktiken hade många kvinnor en rätt fri ställning genom att deras arbete var nödvändigt. Speciellt gäller detta på landsbygden. Ingen bonde kunde klara sig utan en kvinna som skötte hus och hem, barn och kor, smådjur, byk och bak. De mest ofria kvinnorna var de vars arbete inte behövdes, i första hand adelns. De var ofta bara brickor i giftermålsspel där man gifte samman släkter för att öka förmögenheter.

Bland adeln var det vanligt att någon flicka i varje kull sattes i kloster. Dessa flickor blev visserligen ofria i så måtto att de hade att lyda klostret, men fria i så måtto att de fick lära sig läsa och skriva, föra intellektuella diskussioner och kanske själva författa. Dessutom uppfattade många av dem det som en lättnad att slippa äktenskap och barnafödande, som var långt ifrån riskfritt.

En medeltidsmänniskas garderob såg inte ut som en nutida människas. Den speglade exempelvis mycket tydligare vilken samhällsklass man tillhörde.

Man bör också tänka på att kläderna inte såg likadana ut under hela medeltiden då det var en lång tidsperiod.

Huvudbonader

Fantasirikedomen gällande huvudbonader var stor under medeltiden.

Barett

Görs lämpligtvis av ylle eller sammet.

En barett är en baskerliknande huvudbonad som användes på medeltiden. Den bärs så att en del av det "överflödiga" tyget hänger ner på ena sida av huvudet, vilket ger den dess ganska karakteristiska utseende.

Coif

Ca 0,5 meter linne.

Coifen (uttalas "koaff") är ett plagg som ursprungligen användes av riddare för att skydda sitt hår från ringbrynjan. Det blev senare populärt även bland "vanligt folk" och bars ofta under en hatt.

En coif är ett mycket trevligt plagg vare sig det är en varm dag då den skyddar huvudet mot solen eller om det är en kall kväll då den istället värmer huvudet.

Struthätta

Upp till 1,5 meter ylle eller vadmal.

Struthätta är ett plagg som består av en hätta på huvudet med en strut bakåt ned längs ryggen. Hättan sitter sedan ihop med ett ok över axlarna. På så vis skyddar den både huvud, hals och axlar mot kyla och regn. Detta är bra inte minst med tanke på att kläderna ofta inte hade någon direkt krage.

Det finns några olika varianter för tillverkning av struthättor. Man kan också välja om man vill ha en rundad hätta, en struthätta eller en spetsig hätta.

Plagg på överkroppen

På överkroppen finns det mycket man kan bära, allt från en enkel tunika till en rustning. Man har ofta åt minstone två lager; en tunika eller skjorta innerst och en tunika, kjortel eller tabard överst. Många varianter är dock möjliga.

Pösskjorta

Ca 1,5 meter linne eller sidentyg.

En pösskjorta är i grund och botten en vanlig skjorta men med en översvallande mängd tyg i främst ärmar men ibland även på bröst och rygg. Detta gör att skjortan blir extra pösig. Detta plagg uppstod som många andra på medeltiden genom att man ville skryta med hur mycket tyg man hade råd att lägga på ett och samma plagg.

Tabard

Drygt 1 meter linne- eller ylletyg.

En tabard är ett enkelt klädesplagg som användes utanpå exempelvis en skjorta eller tunika. Det består bara av ett tygstycke med hål för huvudet som täcker kroppens fram och baksida. Vanligtivs är tabarden ungefär knälång.

Tabarden är i sin enklaste form kanske det medeltidsplagg som är lättast att tillverka.

Material

När det gäller att välja vilken typ av tyg man skall göra sina kläder av finns det grovt sett tre typer av tyg som är aktuella. Det ena är tyger av lin, det andra är olika former av ulltyger vilka båda används för de flesta plagg. För finare och dyrare plagg kan också siden användas.

För skor, mössor, dekoration eller förstärkning av kläder användes bland annat läder, skinn och mocka. Också päls användes för exempelvis dekoration men var dyrt.

De flesta typer av tyg gick att naturfärga med olika typer av växter. En färg som var billig och enkel att framställa blev också vanlig. Vanliga färger var gult, brunt, grönt och lila. Rött och blått var färger som var svåra att framställa och därför också eftertraktade.

Lin

Lin är en oljeväxt som används för att tillverka lintråd som sedan vävs till linnetyg.

Linne

Linnetyger är ganska tunna och lämpar sig bra för kläder man har närmast kroppen, exempelvis skjortor, underklänningar och byxor. Det är förhållandevis billigt och finns idag i många olika färger. Det är dock förhållandevis svårt att naturfärga varför det på medeltiden var vanligast med ofärgade (grå-beige) linnetyger.

Linnetyg är ganska vanligt, mycket tack och vare att det på senare tid blivit populärt för exempelvis gardiner. Tyg som är gjort på 100% linne kallas hellinne och det är sådant tyg som användes på medeltiden. Idag finns också så kallat halvlinne, tyg där linnet är blandat med andra material. Sådana är vanligtvis billigare men är som sagt inte lika tidsenligt. Vanligtvis ligger priserna på hellinne mellan 100 och 200 kronor och halvlinne ungefär hälften.

Då linne krymper upp till 10% vid första tvätten (dock inte följande tvättar) är det viktigt att man tvättar tyget innan man vare sig syr eller ens klipper i det för att undvika att kläderna krymper. Att tvätta tyget gör det dessutom mjukare.

Ull

Ull var basmaterialet för klädtillverkning under medeltiden. Man tillverkade allt från mycket tunna tyger till tjocka filtade tyger. Ull finns naturligt i de flesta nyanser mellan vitt och svart och dessutom brunt. Det är lätt att växtfärga.

Tyger gjorda av ull är svårt att tvätta och kräver ofta kemtvätt. Ofta räcker det dock med att hänga ut plagget för vädring för att röklukt och dyligt skall försvinna.

Ylle

Ylle kallas tyger vävda av ulltråd. De är vanligtvis ganska tjocka och varma men ändå relativt mjukta och följsamma. Ylletyg är vanligtvis tunnare än vadmal. Det gick på medeltiden att färga ylle i de flesta olika färger. Det hade alltså många goda egenskaper vilket gjorde att de användes till mycket; främst ytterplagg som tunikor, tabarder och vinterbyxor.

Vadmal

Vadmal är filtade tyger gjorda av ull. De är vanligtvis tjocka och skyddar mycket bra mot kyla, vind och regn. Dessa tyger användes därför ofta till ytterplagg som mantlar, hättor och liknande. Även om vadmal var vanligt på medeltiden är det idag olyckligtvis ganska dyrt.

Silke

Av silke görs sidentyg. Det är ett vackert och dyrbart tyg som under medeltiden användes till kläder av de som hade råd.

Om man önsker att sy sina egna medeltidskläder, vill jag rekomandera http://www.medeltidsmode.se/?p=webbshop&c=94 

Det är en jätte bra affär man kan shoppa online, dom har alt från tyg, mönster till smyckor :)

Jag tror nu att jag har klart att skrapat tillsammans en hel veckoplan.

Det var inte så lätt som jag trodde, men jag lyckades.

Jag vill börja och lista upp dom olika råvaror som dom anvendade sig av mest:

• Kål:  vitkål, rödkål och kålrot
• Andra grönsaker var: morrötter, bondbönor och andra bäljvekster, ramslök ,vitlök, betor, lök och rovor.
• Av frukt var det mest vanligst med äpplen, päron, blommor, körsbär.
• kött: Fläsk, lam/får, höns, gås, fågel och villt som eks vildsvin.
• Korn: Bovete, korn, råg, havre och vete ( vete var dyrt )
• Kryddor: Import: Kanel, kardemumma, ingefära, saffran, pappar, salt, socker, kanel
• Kryddor här hemma: Anis, vitlök, dragon, humle, krondill, ....
• Nötter: Hasselnötter hadde man i landet, men mandel kjöpte mann från import.
• Svamp: NEJ, det ansågs som nått farligt i början på medeltiden, men svamp kan man få jäst. Så det blev utviklat lite senare på medeltiden. och då var det en svärt viktig matvare.
• Fisk: det mest populäre: abbore, gädde, torsk, lax, sill, som båda torkat och saltat. Det beroende på mycke var i landet man bodde.
• Mejeri: Mjölk, smör, filmjölk ( surmjölk) och ost

När man tenker efter så var det ju inga tråkig mat. Man hadde ju många härliga råvaror. Men det var en stor skilnad på fattig och rik. Så denna veckan kommer jag att anvenda recept som var vanlig båda för dom fattiga och för dom rika. En liten mix ut av det hela faktisk.

Normalt så spiste man 2 -3 måltider om dagen. Prästar och andra kyrkliga personer spiste inte frukost, då dom ansåg att man inte skulle äta så tidlig på morgonen. Folk som hadde hårdt fysisk arbete åt faktisk också mellanmål. Middagen ble spist midt på dagen och när solen gikk ned spista man kvälls.

MIN VECKA

Min vecka vill bestå av frukost och middag, samt  dryck, innlägningar och bröd.

Som jag tidligare nevndte så skall vi gjöra istand till fest på Lördag och då blir det serverat många medeltidsrättar. Det krävs lite planlägging så jag har allereda startad :)

Till frukost den här veckan kommer att alla dagar bestå av en type gröt, bröd och fläsk ( untagen Fredag, då man inte äter kött då det är faste Fredag )

MIDDAGAR:

Måndag: Kålsoppa och bröd

Tisdag: Rotfruktgryta med Fläsk och bröd

Onsdag: Bondbönsoppa, ( om jag får tak på bondbönor ), Innlagd kål och rågbröd

Torsdag: Fläsk- Lägg/fötter och rotfrukter  med surkål och bröd

Fredag: Sill, gräddfil, färskost innlagt kål och bröd

Lördag:

F E S T

Dryck: Hemlagat Äppelmost

Löksoppa

Nygräddad rågbröd

Medeltidspaj

Viltsvin ( om jag får tag på det )

Hermannssås

Hemlagat ost

Surkål

Sill

Rotgrönsaker i flera varianter.

Medeltids bröllopskaka

Saffranspannkaka

fruktkompott

Rättorna vill bli kryddat med dom exklusiva kryddorna som var på den tiden

Ellers av drycker så var det vanlig med mjöd, tysk öl och franska viner.

Mjöd rekker jag inte att laga till, då det skall stå många mnd.

Men min mann sa att han skulle kolla opp lite, så kan det ju vara att vi kan sätta en sats iallafall....

Den här retten skall jag absolut laga flera gånger, den var super god. Man kan ha denna rätten till förrett, eller man kan absolut ha den som alternativ vegetarrett. Husk da på å anvende grönsaksbuljong och inte Kycklingbuljong :)

Om man vill ha den som en rätt på en buffet, så kan jeg rekomandera att benytte champinjoner iställe för portobello svamp. Skogs chjampinjoner passar helt perfect :)

Det här behöver du till 2 förretter:

• 1 dl ukokt ris ( Jasmin, riotto el annan klebig ris )
• 1/2 röd paprika i tärninger
• 1 stång, stångselleri i tärningar
• 1 chalottenlök
• 1 klype GOD saffran
• Ca 2,5 - 3 dl buljong ( vegetarisk el kyckling )
• smör att steke med
• olivenolja till att smöra med
• 2 Portobello svampar

Så här gjör du:

1. Tärn opp grönsakerna
2. ha smöret i en stekpanna och stek nogra minutter, saffran, grönsaker och ris.
3. Häll över buljongen och la detta koke tills riset är ferdig. Sett på lock.
4. Gör klar svampen ved å ta bort stälken. Finhakk stälken och ha det i riset. ha olivenolja i ett ildfast fat och litt olivenolja över svampen, lägg svampen i fatet.
5. När riset är ferdig fordelar du det över svamporna och låter det stekas i ugnen ved 200 `C i ca 10 min. Om svamperna är mycke stora kan det vara att dom behöver nogra extra minuter.

I går kväll hadde vi en underbar 1 mnd bröllopsdag.

Jag fikk röda rosor, samma typ som jag hadde i brudbuketten. Som min mann sa " vår blomma".

Vi hadde mys på kölket i flera timmar. Det blir ju så när man är två och har inga tidspress.

Menyen ble enkel, vi laget till smårätter som smakade mest af hovedingrediensen, nemligen, kärlek :)

Meny:

Portobello svamp med saffransris.

Super Hotte kycklinben

Laxebakels med ostkrem

chillicheese

hemlagat aioli

pom.frites

Recept på det hela skall ni så absolut få. Men jag kommer att legga dom ut enkelvis, så det blir lettare att hitta på ett senere tidspungt för alla.

När man skal fira nått, så gillar jag å holda det så enkelt som möjligt, men det skall inte vara för simpelt heller, det är liksom det att man må finna en balans. Om du är van vid att vara i köket är det möjligen lite lettare. Då man vet när ting blir färdig osv. Men är man inte van så kan det ju bli lite besvärligt ang tid. Och då rekomanderar jag att laga till flest kall rätter, som man kan stella i kyl eftersom retten/e blir ferdigt.

Jag önskar er alle en underbar helg. Det ser ut som att det kan bli sol här i Eskilstuna. Möjligenvis kan vi grilla i dag :)

Take care... Så legger jag ut recept på det hela löpande i helgen :)

Kram

LS